Över 60 000 unga äter antidepressiv medicin
Sverige.
Nästan tio tusen flickor mellan 10 och 19 år åt antidepressiva tabletter under fjoråret.Siffran för åldersgruppen 20–29 år var tre gånger så hög.
– Det här kan ha förödande effekter.
Det säger forskaren och psykologen Birgitta Jonasson. Tillsammans med sin man, folkhälsovetaren Ulf Jonasson, presenterar hon idag unik statistik på en konferens om kvinnors hälsa i Malmö.
Paret är de första som har tagit fram exakta uppgifter med mycket snävare åldersindelning än vad Socialstyrelsen har i sina sammanställningar.
Deras undersökning visar även att unga kvinnor äter narkotikaklassade
smärtstillande och sömntabletter i större utsträckning än jämnåriga män.
– Tjejernas fysiska och psykiska utveckling kan påverkas negativt. Man kan
leva som i en bubbla, hamna i långvarigt beroende, ha svårt att få orgasm,
säger Birgitta Jonasson.
Pillerknaprandet mångdubblas dessutom när kvinnorna blir äldre. 5,5 procent av de svenska kvinnorna mellan 20 och 29 år fick antidepressiva medel förra året.
Varför det är så vet ingen exakt. Birgitta Jonasson anger några – vid det här laget väl kända – förklaringar som hårda prestationskrav, ständig press och stress i livet.
Hon hoppas att resultaten som presenteras idag leder till en bredare debatt där den frågan får ett mer precist svar.
Birgitta Jonasson vill också ha en diskussion om problemen ska lösas med mediciner.
Nästan åtta tusen tjejer mellan 10 och 19 år fick smärtstillande under 2009. Samtidigt visar undersökningar att dessa har liten eller ingen effekt alls. Mycket effektivare hade varit om flickorna ägnat sig åt exempelvis träning.
Birgitta Jonasson har ingenting emot medicinerna, men tror att det finns en överförskrivning och att de unga kvinnorna i första hand ska erbjudas andra behandlingar, som samtalsterapi.
Där måste skol- och ungdomshälsovården vara mer uppmärksam, menar hon.
Men vilket ansvar har föräldrarna?
– Många vuxna tror på och vågar inte ifrågasätta doktorn. Sen ska vi inte
glömma att många av flickorna har mammor som själva har ordentliga problem
med medicinering, säger Birgitta Jonasson.
5 läsare har reagerat på denna artikel
20% är glada
0% är likgiltiga
Hur reagerar du på "Över 60 000 unga äter antidepressiv medicin"?
- Stress
- Den stora boven i dramat är dagis. De första 3 åren i livet grundläggs den känslomässiga plattform man skall stå på resten av sitt liv. Lämnas man på dagis i tidig ålder, många timmar, utsätts man för låggradig stress som är skadligt för Hjärnan, tex utvecklas vissa ellområden i Hjärnan sämre hos dessa barn. Dessa områden hanterar stressituationer. Det bästa för barnet är om mamman kan stanna hemma de första 3 åren. Då utvecklar barnet en basal trygghet som följer barnet genom livet.
- Bengan
- måndag 22 mars 2010 kl 08:21
- pappan?
- Fungerar din teori om pappan är hemma med barnet de första 3 åren ist för mamman?
- Joel
- måndag 22 mars 2010 kl 08:29
- Primärvård, ej psykiatri
- Det finns också ett begär efter mediciner från patienterna, klienterna. Riktlinjerna från SoS i behandlingen av depressiva tillstånd och ångest anger ju KBT som ett förstahandsalternativ vid lindriga och ett alternativ vid måttliga svårighetsgrader. Det är helt klart att mycket i relatering, hemmiljö, oroliga och oroande skolmiljöer och den ganska ytliga fixeringen på "framgång" frammanar lättväckta känslor av otillräcklighet. Yta och tempo på bekostnad av analys och lärdom.
- Credo
- måndag 22 mars 2010 kl 08:32
- Dagistesen stämmer inte..
- Vi som gick på dagis på 60 och 70 talen hade inte dessa problem när vi var 10 till 18 år gamla som dagens ungdomar i samma åldersgrupp lider av i stor utsträckning. Så den teorin stämmer inte riktigt..
- M.P
- måndag 22 mars 2010 kl 08:44
- Dagis
- Det fanns nästan inga dagis på sextiotalet.
- Bengan
- måndag 22 mars 2010 kl 10:19
- Vad snackar du om ??
- Kanske dags för dej att Du studerar ämnet lite mer ingående innan Du kommer med osanna uttalanden. Det fanns fullt av dem och suget efter fler var enormt, industrialismen och det moderna samhället i dess nuvarande form började ta form.. Även mammorna skulle ut och jobba, samhället tog hand om ungarna under tiden, precis som idag.. skillnaden är att vi inte var 9 miljoner invånare då, men procentuellt skiljer det inte så mycket alls.
- Håkan
- måndag 22 mars 2010 kl 10:43
- Dagis
- Just det, på 60-talet var det fortfarande vanligast att mamman stannade hemma hos barnen. De som jobbade skaffade en barnflicka. På 70-talet ökade dagisplatserna, men det var vanligare med dagmammor.
- Skåne
- måndag 22 mars 2010 kl 13:46
- Men herregud
- Vilka idioter det finns, Bornemark, mikrovågor är farliga, det vet alla! Men dom kommer inte ut ur mikrovågsugnen, det trodde jag alla visste. Det är fel att skriva ut antidepp, så fårt någon känner sig deppig, vilka alla har gjort i alla tider, behandlar man det genom att ge medicin för att ta bort bort det... Hur ska människorna hantera motgångar? Så fort där är en motgång blir dom deppiga, och får medicin! Lär er hantera problemen istället för att skyffla undan dom!
- Jisses...
- måndag 22 mars 2010 kl 08:46
- Det har Du ju rätt i
- ..men samtidigt fel, för det är inte mikrovågsugnarna som är orsak till den mångfalt ökade exponering av dessa vågor sedan slutet på 90-talet. Det finns fullt av "öppna mikrovågsugnar" som bestrålar oss landet över....dygnet runt.. samma frekvenser och samma vågor. men fritt i luften...
- M.P
- måndag 22 mars 2010 kl 09:43
- Intelligensnivån skrapar i golvet...
- ...som vanligt här. Pinsamt korkade resonemang om dagis och grova generaliseringar av typen "ryck upp er". Genant. Alla som haft kontakt med eller jobbar i psykvården vet att det inte skrivs ut för mycket medicin. Den riktiga frågan är snarare VARFÖR människor mår så dåligt. Depression är en sjukdom. Det finns väl ingen som skulle påstå att det skrivs ut för mycket medicin till cancerpatienter?
- Anon
- måndag 22 mars 2010 kl 08:58
Snuskgubbe utnyttjar tidning
Skåne får vänta på dubbelspår
Alarmerande ökning av demens
Fel kontokort blir onödigt dyrt
Pistolrån mot restaurang
Chockhöjt pris på rosor
Löfven ett lyft för S
