Ett tjugotal svenskar utpekade som terrorister

Ingen av dem har dömts i Sverige för terrorbrott.
Men få av dem har friats från misstankar. De flesta har fortfarande anklagelser hängande över sig.
De lever nu i ett juridiskt gränsland. Inte skyldiga. Men inte heller rentvådda.

Abdirisak Aden, Abdi Ali och Ahmed Yusuf var de första i Sverige som fick känna av det krig mot terrorismen som president George W Bush utlöste efter al-Qaidas tillslag i New York och Washington.
Männen - som har sina rötter i Somalia, men sedan länge är svenska medborgare - arbetade i fattigmansbanken al-Barakaat, som förmedlar pengar över jordklotet.

Enligt amerikanska CIA skickades pengar till terrorister. Några bevis lades aldrig fram. Men såväl EU som Sverige godtog terroriststämplingen och frös de tre männens bankkonton.
Sent omsider ströks två av männen från listan. Men Ahmed Yusuf står fortfarande kvar och är berövad alla möjligheter att försörja sig själv.

En annan organisation som påstås ha samröre med terrorister är al-Aqsa Spannmål i Malmö.
Det är en stiftelse som, enligt kassören Muhammed El-Saleh, samlar in pengar till välgörenhet i de palestinska områdena. Men det amerikanska finansdepartementet hävdar att pengarna går till den terroriststämplade organisationen Hamas.

Mehdi-Muhammed Ghezali från Örebro greps för över två år sedan i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan och spärrades in i det amerikanska fånglägret Guantánamo på Kuba.
USA anklagar honom för att vara "illegal kombattant" för al-Qaida. Men vägrar, trots svenska protester, att ställa honom inför rätta.

"Västeråskaparen" döptes snabbt den 29-årige svensk från Stockholm till som hösten 2002 greps på Västerås flygplats när han skulle stiga på ett plan till Birmingham.
I hans necessär låg en pistol. Nyhetsbyrån Reuters kablade snabbt ut över hela världen att mannen tänkt krascha planet i USA:s Londonambassad. En uppgift som gripits ur luften.

Mannen häktades, anklagad för att ha försökt kapa planet. Men senare tvingades åklagaren medge att det saknades bevis. Domen blev fyra månaders fängelse för vapenbrott.

Västeråskaparen var bekant med en svensk man av libanesiskt ursprung som greps av Säpo i Stockholm ett år senare, i oktober 2003. De två hade suttit i fängelse på Österåkeranstalten samtidigt.
Den 37-årige svensk-libanesen anklagades av Säpo - som fått information från amerikanska FBI - för att ha hjälpt en dömd terrorist vid namn James Ujaama att smuggla vapen till talibanerna i Afghanistan och att förbereda ett hemligt träningsläger för terrorister i Oregon, USA.

Säpo ville att 37-åringen skulle bli den förste i Sverige som dömdes enligt den nya, hårdare lagen om terroristbrott som EU-länderna beslutat om. Domstolen underkände dock bevisen. Mannen fälldes enbart för vapenbrott.
Säpo har dock inte gett upp. Under våren har man försökt förhöra 37-åringen på fängelset i Karlskrona.

Mustafa Khalid Agaiza och Muhammed El-Zali sökte asyl i Sverige, men utlämnades i december 2002 till Egypten. Där har de dömts för terroristbrott av en militärdomstol.
Både Amnesty International och Human Rights Watch har protesterat mot anklagelserna, som ansågs ogrundade, och mot den svenska utlämningen. Sverige ska enligt lag inte utlämna någon till ett land där de riskerar dödsstraff. Men regeringen godtog garantier från Egypten att de två männen inte skulle avrättas.

En 51-årig man i Uppsala har i en spansk terroristutredning pekats ut som en av al-Qaidas nyckelmän i Sverige.
Säpo har förhört mannen och kartlagt hans liv. Enligt spanska uppgifter ska mannen ha kopplingar till terrordådet den 11 september. Men Säpo har inte kunnat styrka misstankarna; mannen är idag på fri fot.

Den senaste månaden har flera nya terroristanklagelser slungats ut mot svenska medborgare:
I början av april häktades en 38-årig svensk man av marockanskt ursprung i Danmark. Han anklagas för inblandning i tågsprängningarna i Madrid i mars som krävde 191 människors liv.
Mannen greps bara några dagar före tillslaget i Köpenhamn av Säpo i sitt hem i Stockholmsförorten Tensta, men släpptes efter förhör.

I förra veckan dömdes en 20-årig svensk, född i Tunisien, i sin frånvaro till 26 års fängelse av en domstol i Tunis. Enligt tunisiska myndigheter är han ledare för en terrorgrupp som planerat dåd i staden Zarzis.
Men bevisningen tycks minst sagt tunn: männen i gruppen sägs ha laddat ner filer om hur man gör bomber från internet.
Den svenske mannen själv, som bor i Göteborg, är oförstående till domen. Någon utlämning från Sverige är inte aktuell.

Sedan ett par veckor söker Säpo efter den mystiske brevskrivaren Al Bashir al-Makkawi i Malmö. Om detta är en pseudonym eller ett riktigt namn är oklart.
Mannen har i ett brev till den thailändska ambassaden i Stockholm hotat med terrordåd i Thailand om inte regeringen där kallar hem sina drygt 400 soldater i Irak.

Och nu har Säpo slagit till igen: Fyra personer i Malmö och Stockholm har anhållits misstänkta för att understödja terrordåd någonstans "utanför Europa".
Anklagelserna är vaga.
Polis och åklagare beslutar om maximal sekretess.

Skyldiga? Oskyldiga?
Det enda vi säkert kan säga är att det svenska rättssamhället sätts på ännu ett hårt prov.