Hon talar för de tystade

STOCKHOLM.
Det är något som inte stämmer.
Kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamos röst är bestämd, dialekten jämtländsk och lugn. Hon har just skrivit en handbok om hedersrelaterat våld. Gång på gång blåser hon liv i förundersökningar som lagts ner i brist på bevis.
För att det är något som inte stämmer.
- Man måste ställa sig frågan: vad får en kvinna att först mörda sina två barn och sedan sig själv?

Händelsen inträffade i början av augusti. En kurdisk kvinna och hennes två små barn hittades döda på ett skyddat boende i Södertälje.
- Hon levde ensam med barnen och hade därmed brutit mot oskrivna lagar, säger Kickis Åhré Älgamo.

När länsstyrelserna i Sverige bedömde hur många unga tjejer som hotas av så kallat hedersrelaterat våld hamnade siffran på cirka 1 500. Kickis Åhré Älgamo vill lägga till en nolla.
- Hoten och misshandeln fungerar som varningssignaler till andra unga kvinnor och släktingar. Andra tjejer befinner sig i exakt samma situation, även om de inte fallit offer för kulan.
"Var rädda om varandra" står det på en tavla i Kickis Åhré Älgamos hall i en villa utanför Stockholm. Hon är 36 år och vältränad. Pigga ögon och kort rufsigt hår.

Hon är den svenska polis som har störst erfarenhet av hedersrelaterat våld.
Kickis Åhré Älgamo började som narkotikaspanare, men övergick snart till att jobba som utredare på våldsroteln i Stockholm. Där kom hon först i kontakt med misshandlade kvinnor som berättade vad de gått igenom.
- Jag kommer de här tjejerna och kvinnorna väldigt nära. Jag är lyhörd.

Sommaren 1999 ringde en ung tjej till polisen och berättade att hennes storasyster hade blivit mördad av deras farbröder och pappa. Samtalet skrevs ner som en tjänsteanteckning, och ärendet hamnade först hos Säpo och Rikskrim. Till slut blev det Kickis Åhré Älgamo och hennes kollegor på Söderortspolisen i Stockholm som tog sig an fallet.

Två år senare dömdes de två bröderna för mordet på Pela Atroshi. Pappan är internationellt efterlyst.
- Det var skittufft. Men vi var ett sammansvetsat gäng som jobbade som envisa åsnor.

Viktigast var att få hem lillasystern, som var huvudvittne. Flera förhör hölls i Ankara i Turkiet. Utredningen drog ut på tiden.
- Lillasystern har gjort något enastående i historien. Som kurdisk kvinna vittnar du inte mot dina manliga släktingar.

Efter rättegången var det inte över. Systern lever under ständigt hot. I veckan avslog Högsta domstolen en resningsansökan från männen som dömdes för mordet.
För Kickis Åhré Älgamo var fallet principiellt viktigt.
- Vi tänkte att kunde vi gå i mål med det kanske vi kan få andra tjejer att anmäla misshandel och hot.
Två veckor efter att Fadime Sahindal hade mördats fick Kickis Åhré Älgamo ett samtal från Rikskriminalpolisen: kunde hon tänka sig att ge stöd åt poliser som arbetar med hedersrelaterade brott? Ville hon sammanställa sina erfarenheter till en manual för polis, socialtjänst och lärare?
Hon sa ja direkt.

Men hon kände att hon behövde mer kunskap.
Hon läste tjugo poäng islamologi på universitetet. Inte för att hederskulturen har med religionen islam att göra. Tvärtom.
- Jag hörde i förhören hur männen hänvisade till Koranen och det gjorde mig så förbannad! Jag tänkte att det aldrig kan vara guds mening att kränka kvinnor på det här viset.
Nu kastar hon sig in i diskussioner om Korantolkningar under förhören. Hederstänkandet finns i både den kristna och muslimska kulturen.
- Det är en kulturell avart där släktens anseende är kopplat till kvinnornas sexualitet.

I handboken, som just nu redigeras, skriver Kickis Åhré Älgamo om vad poliserna bör titta efter på brottsplatsen. Många knivhugg kan vara en indikator.
Våld mot fotsulorna. Avklippt hår. Papperslappar och tygtrasor med magiska formler.
- Svensk polis letar inte efter sånt.
Det första förhöret med en hotad tjej kan vara avgörande. Det gäller att göra åklagaren uppmärksam på hur verkliga hoten faktiskt kan vara.
- Har någon sagt "passa dig när du går över vägen", låter det kanske inte så allvarligt. Men vet man att i vissa delar av världen sker hedersmorden som arrangerade trafikolyckor, blir hotet reellt.

"Akta dig för tändvätskan när du grillar" kan symbolisera de mord som i vissa regioner sker som brännskadeolyckor i köket.
De unga kvinnor som söker hjälp är psykiskt nedbrutna.
- Släkten har tagit död på deras själ. De är bara ett skal, säger Kickis Åhré Älgamo.

Leder utredningen till rättegång får tjejerna oftast bra stöd under rättsprocessen. Den mest kritiska tiden är när uppmärksamheten har lagt sig. När familjen söker kontakt. Kickis Åhré Älgamo jämför det med att i ett slag förlora alla nära vänner och bekanta i en bilolycka.
- Ensamheten knäcker de här tjejerna.
Hon ordinerar en strukturerad vardag med träning, massage och psykologsamtal.
- En tjej ringde och berättade att hon börjat med kickboxning. Hon fick ut alla sina aggressioner, hon hade funnit sin grej. Då är det oerhört roligt.

Efter mordet på Fadime Sahindal 2002 fick det hedersrelaterade våldet stor uppmärksamhet. Mycket har hänt, men fortfarande är kunskapen för dålig på skolor, hos socialtjänst - och inom polisen, tycker Kickis Åhré Älgamo. Revirtänkande mellan myndigheter och polisdistrikt sätter käppar i hjulen.
- Det är för många knivar i ryggen mellan olika projekt och forskare.

Jobbet går aldrig att stänga av. Hon lever med det all vaken tid. Även om hennes man också är upprörd över det hon berättar om, tycker han att hon mentalt tar för mycket med sig hem.
- Jag vore skadad om jag kunde stänga av det här. Men skulle jag ta på mig hela den här problematiken hade jag heller inte orkat stiga upp om morgonen. Det enda jag lovar tjejerna är att jag ska göra mitt bästa.

Belöningen är kontakten med kvinnorna. Deras uppmuntrande ord: säg det som vi inte vågar säga. Säg att det är något som inte stämmer.
- Jag ruckar på djupt rotade makt- och kontrollstrukturer. Men kvinnorna säger: låt dig inte tystas. Det är därför jag fortsätter tala om det här.