UPPSALA. Hon har i en enkät undersökt hur personalen vid 439 förskoleavdelningar i landet upplever att städningen av deras lokaler fungerar. Från Malmö i söder till Luleå i norr visar svaren på att det finns stora brister.
Fyra av tio förskolor har fuktskador eller visar tecken på tidigare fuktskador, och de så kallade allergiförskolorna är inga undantag. På vanliga förskolor är det ofta städningen som brister, bland annat dammtorkas var fjärde förskola inte ens en gång i månaden.
Det finns inga nationella riktlinjer för hur städningen ska gå till.
– Den som driver verksamheten är ansvarig för miljön och barnen. Det lokala miljökontoret har tillsynen, säger Iréne Andersson, utredare vid Socialstyrelsen.
Dålig städning gör att det sker en ansamling av så kallade allergener, ämnen från exempelvis pälsdjur som kan påverka barn med astma eller allergier negativt. Men ämnena kan också öka risken för att friska barn utvecklar allergier.
– Barn utsätts för högre allergenhalter om man inte städar, då ökar risken att fler kan bli allergiska, säger Thomas Sandström, professor och överläkare vid lung- och allergisektionen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Han ser med oro på trenden att lokaler som förskolor och sjukhus städas allt sämre:
– Det finns risker med det, så vi får inte bara tänka med plånboken, säger han.
Resultaten i den nya enkätstudien styrks av de mätningar som gjorts på en del av avdelningarna.
– När det var konstig lukt visade det sig också finnas mer mögelbakterier. Det verkar finnas ett samband, säger Kristina Bröms på institutionen för folk- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
– Det är framför allt dammtorkningen som görs för sällan och för dåligt. Golven städas bättre, det är man tvungen till för barnen drar in så mycket grus, säger hon.