Svenska folkets mobilsamtal, sms och e-post ska lagras hos teleoperatörerna i ett helt år.
Det är innehållet i en ny antiterroristlag som förbereds inom EU.
Men nu protesterar telebolagen: tvingar EU oss att lagra får staten betala notan, skriver Telia Sonera i ett brev till regeringen.
När EU:s ledare möts på toppmöte i Bryssel i slutet av veckan kommer de att - vid sidan av huvudfrågan om Turkiets medlemskap - slå fast att kampen mot terrorismen måste trappas upp.
En del i det arbetet är det nya EU-direktivet om skyldighet för teleoperatörer att lagra information.
Det utarbetas i en arbetsgrupp under EU:s ministerråd och ska underlätta polisens jakt på terrorister och andra brottslingar.
Lagen anses extremt känslig ur integritetssynpunkt.
- Målet är ett färdigt förslag i vår. Just nu försöker vi enas om en lista över exakt vilka uppgifter teleoperatörerna ska bli skyldiga att lagra, säger Julia Mikaelsson, departementssekreterare vid justitiedepartementet och Sveriges representant i EU-arbetsgruppen.
Men teleoperatörerna är inte glada.
Svenska Telia Sonera och branschorganet IT-företagen har redan skrivit till regeringen och pekat på de ökade kostnader EU-lagen medför.
"Det ligger inte i Telia Soneras intresse att göra investeringar som inte bidrar till att göra våra tjänster mer attraktiva för våra kunder. Men Telia Sonera inser att de rättsvårdande myndigheternas behov att få tillgång till viss information för att fullgöra sina skyldigheter, särskilt vad gäller att bekämpa terrorism", skriver Telia Soneras vice ordförande Claes-Göran Sundelius.
Brevets slutsats är: "De ökade kostnaderna måste betalas av staten."
Upprinnelsen till EU-direktivet är terroristattacken i Madrid i mars, då flera förortståg sprängdes i luften och nästan tvåhundra människor dödades.
Efter det beslutade EU:s ledare att skynda på lagstiftningen mot terrorism.
Sverige har tillsammans med Storbritannien, Frankrike och Irland varit pådrivande.
Direktivet har fått en preliminär välsignelse av justitieminister Thomas Bodström och hans EU-kolleger.
Nu pågår arbetat med att finslipa detaljerna.
Svensk polis får redan i dag hjälp av teleoperatörerna när de utreder grova brott.
I ett mordfall kan polisen exempelvis få ut uppgifter om vilka samtal en misstänkt person ringt.
Men teleoperatörerna lagrar bara information som de själva har nytta av när de ska fakturera sina kunder. Eftersom bolagen allt mer går över till så kallad "flat rate" - ring, mejla eller surfa så mycket du vill för en klumpsumma - så sparar operatörerna allt färre uppgifter om enskilda samtal och meddelanden.
Den nya EU-lagen ska tvinga operatörerna att lagra alla uppgifter som polisen anses behöva. Och det under lång tid. Troligen ett helt år.
Exakt vilken typ av uppgifter som ska finnas på listan över vad operatörerna måste spara är inte klart. Men det rör sig bland annat om:
* Mobilsamtal. Tidpunkter och vem man talat med.
* Sms och mms. Tidpunkter och mottagare.
* E-post. Vem en viss abonnent varit i kontakt med och tidpunkt för detta.
* Internet. Vilka hemsidor som har besökts och när det skett.
Däremot ska operatörerna inte avlyssna och spara själva innehållet i ett telefonsamtal eller ett sms.
- Det handlar om att göra en rimlig avvägning av polisens behov mot enskildas behov av personlig integritet, säger Julia Mikaelsson.
Om polisen vill avlyssna misstänkta terroristers telefoner måste man även i framtiden vända sig till domstol för att få tillstånd.