Malmöforskare kan ha löst cancergåta

Varje dag får 25 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Det är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, men fortfarande saknas exakta diagnosmetoder och väl fungerande botemedel.

– Det är många fler som dör med prostatacancer än som dör av den. Däremot går många män igenom ångestframkallande och plågsamma behandlingar trots att cancern inte är elakartad, förklarar Yvonne Ceder, forskarassistent i klinisk kemi på Wallenberglaboratoriet vid Lunds universitet i Malmö.

Hennes grupp har nu hittat en mekanism som kan leda till både läkemedel mot prostatacancer och bättre diagnosmetoder.

Det handlar om mikroRNA – pyttesmå funktionsbärande byggstenar inne i cellen – i synnerhet ett som heter miR-34c.

Yvonne Ceder och hennes kollegor jämförde friska män med män som fått diagnosen prostatacancer. Resultaten visade att sjuka män hade lägre nivåer av miR-34c i prostatan.

– Ju ilsknare och dödligare cancern var, desto lägre var nivåerna av miR-34c. Och om man artificiellt i laboratoriet minskade nivåerna i prostatacancerceller, så delade de sig snabbare, blev rörligare och klarade sig helt enkelt bättre. Brist på miR-34c kan alltså vara en av själva orsakerna till prostatacancern, förklarar Yvonne Ceder.

Mycket förenklat kan man likna cancercellerna med fartyg som seglar enligt den rutt kaptenen bestämt. Plötsligt kommer en grupp kapare i en minimal jolle, äntrar fartyget och intar kommandobryggan. De nya orderna är att ligga still, eller avvika från rutten. Ungefär som kaparna agerar miR-34c: det tar över ordergivningen och ser till att cancercellen inte längre beter sig som avsett.

MiR-34c kan till exempel förhindra tillverkning av proteiner som skyddar cancercellen från att dö. Om man ökar nivåerna miR-34c, blir det alltså svårare för cancercellen att leva och frodas – och lättare att döda cancern så att patienten blir frisk. Att ta fram mikro-RNA på konstgjord väg är fullt möjligt: det görs redan av läkemedelsföretag, och testas på djur och människor.

– Så man kan ta fram konstgjort miR-34c; det som behöver utvecklas är administrationen till prostatan. Men vi är fortfarande långt ifrån ett läkemedel. Först ska vi testa hur miR-34c påverkar mänskliga prostatatumörer inne i möss, säger Yvonne Ceder, som tror att det kan dröja en tio femton år innan hennes forskning lett fram till verksam medicin.

Utöver att leda till ett botemedel mot prostatacancer, skulle upptäckten av miR-34c kunna finkalibrera diagnoserna. Det PSA-test som görs idag visar bara att det finns en inflammation eller en tumör, inte om tumören verkligen är aggressiv.

För att få mer vetskap brukar man sticka in nålar i prostatan, ta prover och undersöka dem, vilket både är plågsamt och tar tid.

För att ta det säkra före det osäkra väljer många en operation, vilket visserligen tar bort tumören, men ofta leder till både impotens och inkontinens och minskar livskvaliteten avsevärt.

– Det behövs verkligen nya prognostiska verktyg. Vi hoppas kunna mäta nivåerna av miR-34c hos patienten, för att kunna avgöra om tumören är aggressiv eller ej, så att män ska slippa operera sig i onödan, säger Yvonne Ceder.