Sen skolstart bakom sämre testresultat

Svenska elever har sedan 90-talet legat allt sämre till i internationella kunskapsundersökningar, särskilt matte och naturkunskap. Det är ett faktum som varit känt, diskuterats och använts politiskt under senare år.

Men delvis bygger resultaten på felaktiga förutsättningar, som är till de svenska elevernas nackdel. De svenska eleverna jämförs ofta med barn som gått både ett och två år längre i skolan, och som därför hunnit lära sig mer.

När de internationella testerna görs, får ofta alla elever som är i en viss ålder göra samma prov. Men barn börjar skolan i olika ålder beroende på land, med Sverige och de andra nordiska länderna sist.

– Man borde resonera om det här och korrigera. Om svenska elever har gått i skolan två år kortare tid så måste man ta hänsyn till det. Kontentan är att vi är bättre i flera studier än vad resultaten faktiskt visar, säger Christina Cliffordson, professor i pedagogik på Högskolan Väst i Trollhättan.

Vid flera internationella tester har svenska elever ur olika årskurser deltagit. När man jämför de svenska eleverna med varandra, kan man se hur stor skillnad det faktiskt gör att gå ett extra skolår.

Man får nämligen inte bara mer kunskap av att gå ett extra år i skolan, man blir intelligentare också. Ju fler år man gått i skolan, desto bättre intellektuell förmåga har man. I ämnen som matematik och läsförståelse, just det som mäts i dessa internationella tester, har det stor betydelse. Särskilt syns skillnaderna bland yngre elever.

– Skolgångens betydelse för IQ spelar stor roll. Man utvecklas intellektuellt av att gå i skolan. Förr trodde man att människor föddes med en viss intelligens och den var som den var, men så är det inte. Att gymnastisera hjärnan gör att den utvecklas, säger Christina Cliffordson.

Forskningen visar att den intellektuella kapaciteten hos yngre barn utvecklas dubbelt så fort av ett skolår, än av att man bara blir ett år äldre. Cliffordsons forskning visar att skolgångens betydelse för utvecklingen är betydande ända upp i 18-årsåldern. Utvecklingen av att bli äldre avtar successivt, men vid olika ålder för olika intellektuella funktioner.

Fortfarande är det dock så att svenska elever visar allt sämre kunskaper. Jämför man svenska elevers resultat på 90-talet med resultaten tio år senare, så har nästan samtliga resultat försämrats.