Säpochef vill telefonavlyssna muslimska grupper

STOCKHOLM. Sedan snart ett år har Klas Bergenstrand lett den svenska säkerhetspolisen. Han försöker nu övertala justitieminister Thomas Bodström att ge Säpo klartecken för buggning (hemlig avlyssning med dolda mikrofoner). Men han vill också att regeringen lagstiftar om "preventiv telefonavlyssning".

- Det finns ett behov för säkerhetspolisen att i förebyggande syfte bevaka vissa miljöer, platser och företeelser om man kan anta att det kommer att begås brott, säger Klas Bergenstrand.
Bergenstrand ger två exempel på miljöer som Säpo ständigt vill avlyssna: dels nynazister och andra rasistgrupper inom det så kallade vit makt-området, men framför allt extrema islamiska miljöer. Avlyssningen gäller såväl kontors- och hemtelefoner som mobiltelefoner.

Säpochefen Klas Bergenstrand vill få lagligt tillstånd att ständigt telefonavlyssna de extrema islamiska miljöerna i Sverige. »Det gäller att kartlägga de nätverk som vi vet finns, deras planer, hur de rör sig«, säger han. Foto: Kent Hult

- Vi behöver mer information från islamistiska miljöer med hjälp av telefonkontroll och telefonövervakning för att förebygga planering eller allvarliga terrorbrott.
Säpochefen är angelägen om att tona ner terrorhotet i Sverige. Han betonar att risken är "ganska låg" för attentat i Sverige mot svenska intressen, men att den är "något förhöjd" mot britter, amerikaner och israeler.
Han är dock inte orolig för att utländska terrorister ska iscensätta attentat under torsdagen på årsdagen av fjolårets blodiga terrordåd i Madrid.
- Om det fanns ett allvarligt hot skulle vi redovisa det. Så enkelt är det. Men man kan aldrig vara säker. Det finns analytiker som säger att vi får räkna med fem-sex betydande terrorattentat i världen under de närmaste åren. Det är svårt att säga var och när de kommer.

Säpochefen utgår från att det i Sverige finns löst sammansatta islamistiska terroristceller som arbetar på samma sätt som den grupp som förberedde pendeltågssprängningarna i Madrid. Det är "ett relativt begränsat antal personer" som inte är klart identifierade av polisen och som kan genomföra "en omfattande attack med begränsade resurser".
I Madrid hade terroristerna några mobiltelefoner, en begränsad mängd sprängmedel och "en hyggligt samordnad planering" som enligt Säpochefen "dock inte nådde ända fram".
Den som tidigare besökte en Säpochef slussades via underjordiska hissar och kulvertar till ett murrigt chefsrum. Nu träder man in i en lång nyrenoverad marmorhall som påminner om EU-palatsen i Bryssel. Och bakom andra porten till höger finns säkerhetspolisen.

Klas Bergenstrand vill öppna Säpo och vara mindre hemlig än sina företrädare, något som är tydligt för varje besökare i poliskvarteret. Han har på Säpo introducerat tidigare okända begrepp som presskonferens, informationschef och pressekreterare. Och han har rumsterat om rejält bland de 800 anställda genom att byta ut samtliga 80 chefer.
Den myndighet Bergenstrand tog ledningen för i april i fjol dömer han idag ut som ålderdomlig. Han anser att Säpo allt för länge varit allt för toppstyrt.
- Säpos konstruktion har inte varit i takt med tiden. Det finns en otydlighet i beslut och ansvar. Organisationen har varit en rest av svensk statsförvaltning från 1960-talet, säger han.
Nu gäller målstyrning, kommunikation och internkontroll. För första gången har Säpo fått en kontrollfunktion för att granska om pågående operationer är effektiva och lagliga.

Samtidigt funderar Säpochefen på vad som egentligen är Säpos uppgift. Det är känt att terroristbekämpningen förstärks och att Säpos nittio livvakter ska få trettio-fyrtio nya kolleger. Men Klas Bergenstrand vill också bli av med flera otidsenliga uppgifter.
- Vi bekämpar hot mot rikets säkerhet. Men det är inte längre självklart vad riket är. Vi har inte kvar den nationalstat som skapades efter westfaliska freden 1648. Vi är med i en europeisk union och är en del av världssamfundet. Vad är då hot mot rikets säkerhet?
Klas Bergenstrand har inget färdigt svar. I stället bollar han frågan vidare till ett stort internt rådslag. I det arbetet deltar flera externa tyckare. Till ett seminarium den 3-4 maj har han kallat säkerhetspolisens allra argaste motståndare. Vid ett andra seminarium deltar experter från forskarvärlden.
- Vi bjuder in våra egna kritiker för att se vad vi behöver åtgärda. Vi söker oss fram i nya prioriteringar, nya arbetsformer och ny inriktning.