Telebolag får stöd i striden om notan

Svensk polis använder allt mer telefonavlyssning i jakten på narkotikabrottslingar och andra kriminella.
Det senaste året det finns officiell statistik för - 2003 - genomfördes 631 avlyssningsoperationer - en fördubbling jämfört med för några år sedan.
Då är Säpos hemliga avlyssningar av terrorister och andra misstänkta säkerhetsrisker inte inräknade.
Och ökningen kommer att fortsätta.

Justitieminister Thomas Bodström förbereder ett lagförslag där polisen inte bara ska få avlyssna personer som misstänks ha begått brott. Utan också sätta in avlyssning i förebyggande syften, det vill säga mot personer som man tror kan komma att göra sig skyldiga till kriminella handlingar i framtiden.
Hittills har polisen varit tvungen att betala Telia Sonera, Tele2, Comviq och andra operatörer för att möjliggöra avlyssningen.

Men enligt ett lagförslag som Bodström överlämnade till Lagrådet för ett par veckor sedan ska kostnaden vältras över på operatörerna.
Totalt rör det sig om 20 miljoner kronor om året - en kostnad som väntas stiga.
Telebolagen har protesterat. Det har även Brottsförebyggande rådet gjort. Brå pekar i sitt remissvar till regeringen på att gratis telefonavlyssning för polisen kan leda till att man begär tillstånd hos tingsrätten allt oftare.

"Kostnadsfria tjänster kan leda till efterfrågan på onödiga uppgifter", befarar Brå.
Nu konstaterar de höga jurister i Lagrådet som granskat lagförslaget att regeringen struntat i alla invändningar - utan att motivera det.
"Remissinstansernas nu redovisade synpunkter har inte närmare bemötts...Överhuvudtaget saknas en närmare redogörelse och diskussion beträffande motstående intressen", slår Lagrådet fast.

Som Sydsvenskan tidigare berättar förbereder EU en lag - Thomas Bodström är en av pådrivarna - som ska tvinga teleoperatörerna att lagra telefonsamtal, sms och epost i upp till ett år.
Även här lär det uppstå en strid om teleoperatörerna eller polisen ska betala räkningen.