STOCKHOLM. Den omstridda utredningen Försörjningskrav vid anhöriginvandring
tillsattes i februari i år. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt är syftet
att genom kraven ytterligare förstärka regeringens arbetslinje. Samtidigt
vill regeringen visa att ”de som pekar på mångkulturens avigsidor inte ska
mötas med nedtonade problem, utan åtgärder för förbättring”, enligt vad
Reinfeldt då sade vid en presskonferens i Landskrona.
Men kritiken blev omedelbart hård från såväl oppositionen som en rad
organisationer engagerade i asylsökandes villkor.
Anhöriga utgör fler än hälften av dem som får uppehållstillstånd via
asylsystemet i Sverige, och särskilt populära kommuner som Malmö, Göteborg,
och Södertälje har i många år klagat över extrem trångboddhet för nyanlända
grupper. Sverige och Belgien är i dag de enda EU-länder som inte ställer
några försörjningskrav för anhöriginvandring.
Utredaren Erik Lempert ska presentera sina förslag 1 december.
Enligt vad TT erfar har han kommit fram till att den försörjningsförmåga som
bör krävas enbart ska gälla den person som fått svenskt uppehållstillstånd.
Han eller hon ska inte avkrävas en förmåga att kunna försörja hela sin
familj, men däremot sig själv. Med en lämplig egen lägenhet och minst 5 000
kronor över efter hyran ska kraven enligt utredningen vara mötta, erfar TT.
Flera undantag föreslås också. Minderåriga som får uppehållstillstånd slipper
kravet, liksom dem som beviljas asyl, det vill säga möter lagens krav för
att kunna kallas flyktingar. Detsamma gäller vissa av dem som får
uppehållstillstånd med så kallade skyddsskäl, specifikt dem som anses hysa
”välgrundad fruktan” för att utsättas för tortyr eller att drabbas av krig.
De som får stanna som resultat av hotande miljökatastrofer, liksom alla de som
får uppehållstillstånd av ”särskilt ömmande omständigheter” måste däremot
leva upp till kraven för att få ta hit familjen, enligt Lemperts förslag.