Att offra sig för övertygelsen

Sverige.

Vissa kallar det kriminellt, andra ser det som demokratins smörjmedel. I sin ungdom tyckte statsminister Fredrik Reinfeldt att det var ett hot mot samhället.

För dem som ägnar sig åt det handlar det om ett politiskt budskap, om att förändra världen genom handling. Priset är ofta högt – böter, eller till och med fängelse. För vissa är det just viljan att betala priset som är den verkliga protesten. Det handlar om civil olydnad.

I en serie reportage ska Sydsvenskan försöka berätta vad civil olydnad är. I första avsnittet följer frilansfotografen Moa Karlberg fem plogbillsaktivister under deras planering och repetitioner inför en aktion i oktober.

Under ett års tid planerade fem medlemmar ur nätverket Ofog det som skulle bli en av de hittills största aktionerna mot svensk vapentillverkning. Natten till den 16 oktober bröt de sig in i två fabriker samtidigt: BAE Systems Bofors i Karlskoga, och Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna, och förstörde krigsmateriel värt flera miljoner kronor.

15 oktober:

Catherine Laska, Martin Smedjeback, Anna Andersson, Pelle Strindlund och Annika Spalde sitter vid middagsbordet i en lånad lägenhet i Örebro. De har haft genrep; klättrat över stängsel, brutit upp dörrar, synkroniserat klockorna och gått igenom detaljerna en sista gång.

I morgon är det skarpt läge. De har sagt upp kontrakten på sina lägenheter och tagit farväl av vänner och familj på obestämd tid. Om de lyckas med vad de ska göra, om allt går som det ska i morgon, kommer de att hamna i fängelse. Någon vid bordet säger att de påminner om självmordsbombare. Nej, inte redo att dö, men ändå villiga att offra en hel del.

Grov skadegörelse kan ge upp till fyra års fängelse. Dessutom höga skadestånd, vilka kan leda till stora ekonomiska problem under år framöver. Prickar i registret betyder svårigheter till framtida jobb. Är det värt det?

– Detta är en av många metoder, som tillsammans kan skapa förändring. Arbetet mot vapenexport behöver bedrivas på alla plan; i riksdagen, inom organisationer och på individnivå. Det är inte många som vill ta på sig ett fängelsestraff, men jag är en av dem som kan tänka mig att göra det. Därför behövs jag i en sådan här aktion, säger Catherine Laska.

16 oktober:

Under natten bryter de sig samtidigt in i Karlskoga och Eskilstuna. Innan de grips lyckas de komma tillräckligt långt in i fabrikerna för att kunna förstöra krigsmateriel som ska levereras till bland annat Indien och USA. Catherine Laska och Pelle Strindlund grips och häktas fram till rättegången. Martin Smedjeback och Anna Andersson släpps efter förhör och väntar fortfarande på sina rättegångar.

5 november:

Dom i Örebro tingsrätt. Laska och Strindlund får tre månaders fängelse vardera, samt 220 000 kronor i skadestånd att dela på.

Alla fem är mycket nöjda med aktionen.

Rapport från aktionsgruppens hemsida:

Aktionen är igång. Från hotell Alfred Nobel i Karlskoga har Annika Spalde ständig telefonkontakt med de andra och lägger ut allt hon får veta direkt på gruppens hemsida:

”02:04: P och C har klippt upp port, hängt upp skylt. Såg bil, ev väktare, för 20 min sen.

02:19: De går mot huset. In i truckförrådet. ( ...) Öppnar låda som står där, det står ett ’Bofors-B’ på den. Stålgrejer ( ...) De hamrar och rispar på dem. Delar till maskiner, runda som tuber. Pelle börjar bryta upp dörren. Den går upp. De är inne i fabriken ( ...) Hamrar och rispar på något som ska till New Delhi, det är stora grönar kolvar ( ...) Cattis rispar på låsmuttrar, det står USA på lådan som de ligger i.

03:01 kommer väktare. De pratar lugnt med varandra. ’Då lyckades ni i alla fall’ säger en.

04:06 berättar polisen att de ska till stationen för förhör.”

Samtidigt i Eskilstuna:

”02:12: A och M går mot byggnaden ( ...) Börjar bryta upp den, dörren rör på sig. Lägger ut banderollen på marken.

02:35 De bestämmer sig för att satsa på ett fönster istället. Slår sönder det, går in, hamrar och rispar i granatgeväret Carl Gustaf, tjugofem stycken. ( ...) De känner sig rätt klara, ringer polisen.

03:18 kommer polis in med dragna vapen och hundar. Ser ändå rätt vänliga ut.”

Plogbill

Plogbill är den delen av en plog som plöjer upp jorden i jordbruket. Att smida svärd till plogbillar betyder alltså att omskapa farliga vapen till något nyttigt.