Kostexperten och professorn Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds universitet kallar resultaten en enorm brandfackla.
– Den gamla föreställningen att fostret och fostrets hjärna alltid får vad den behöver stämmer inte längre, säger hon.
Att svält påverkar hjärnan negativt är känt sedan tidigare. Det nu forskarna varnar för i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS är att även bantning kan få konsekvenser.
De lät en grupp gravida babianer få normal mängd mat och en annan grupp 30 procent mindre, en vanlig minskning för bantare.
Efter halva graviditeten undersöktes babianfostrens hjärnor och skillnaden var tydlig. Det minskade kostintaget hade under hjärnans tidiga och främsta utvecklingsfas påverkat cellerna negativt.
Charlotte Erlanson-Albertsson säger att den strypta energimängden leder till stress som innebär att allt ska gå fort och att cellerna då inte hinner kontrollera vad de producerar.
Enligt de amerikanska forskarna räcker det om ett nyfött barn ligger på den nedre delen av den normala viktkurvan för att hjärnan ska ha påverkats. De kopplar även undernäring till det ökande antal barn som har mentala problem som ADHD.
Men går det at
t överföra kunskap o
m babianens hjärna p
å människans utveckl
ing?
– Det är bara vi och primaterna som har stora hjärnor, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Charlotte Erlanson-Albertsson har bland annat skrivit böckerna Kokbok för hjärnan och Mat för hjärnan. Hon berättar att kvinnor som går ner i vikt bland annat får sämre tankeförmåga och minne och alltså presterar sämre.
– Hjärnan har en otroligt hög ämnesomsättning, fortsätter hon. Hos oss vuxna förbrukar den en fjärdedel av vad vi äter och hos de små barnen hälften eller mer. Hos ett foster är hjärnans energiförbrukning sannolikt ännu större.
– Studien visar att det är viktigt att kvinnan behåller sin aptit, både för henne själv och för nästa generation, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet.