FORSKNING. Svenska forskare har gått igenom register med drygt en miljon skolbarn. De har sedan undersökt vilka av barnen som fick medicin för adhd.
Studien visade att i familjer som var beroende av socialbidrag var det dubbelt så vanligt att barnen fick adhd-läkemedel. Det var också vanligare att barnen som medicinerade bodde med en ensamstående förälder.
Bara hälften så många barn till mammor med akademisk utbildning fick medicin jämfört med barn till lågutbildade mammor.
– Vår studie visade att fler barn i lågutbildade familjer medicinerar för adhd. Engelska befolkningsstudier med 10 000 familjer talar entydigt för att det också finns fler barn med adhd i ogynnsamma sociala miljöer.
Mönstren är desamma, säger Anders Hjern, barnläkare och forskare vid Chess, Karolinska institutet i Stockholm.
Orsakerna till sambanden är inte klarlagda, men Anders Hjern har några förslag till förklaringar:
1Föräldrarna kan också ha adhd-symptom, vilket innebär att de kan ha haft problem i skolan. Följden kan vara låg utbildning, låg inkomst eller bidragsberoende.
2Barnens koncentrationsförmåga var starkast kopplad till familjens sociala situation. Om det är stress i familjen, oro för att kunna betala hyran, kan det vara svårt för föräldrarna att vara så stödjande som barnen behöver.
3I högutbildade familjer med god ekonomi kan föräldrarna bekosta annan behandling än medicinering.
4Om föräldrarna har svårt att samarbeta kan ett barns funktionshinder, tillsammans med andra orsaker, öka risken för skilsmässa. Därför kan adhd vara vanligare bland barn till ensamstående.
– Det kan vara kontroversiellt att säga att sociala faktorer påverkar vid adhd, eftersom det finns tydliga genetiska samband. Men det behöver inte vara en motsägelse. Troligen finns det ett samspel mellan arv och miljö, säger Anders Hjern.