Analyserna av totalt 18 barnmatsprodukter, modersmjölksersättning och
barngröt, har gjorts av Institutet för miljömedicin vid Karolinska
institutet. De visade höga halter av mangan i modersmjölksersättningar för
barn med speciella behov, framför allt allergiska barn. I barngröten var det
främst mangan, kadmium och arsenik, särskilt i de risbaserade produkterna,
som skulle kunna vara ett problem, skriver Livsmedelsverket.
Mest arsenik fanns inte oväntat i den gröt som innehåller ris.
– När det gäller de giftiga ämnena höjde vi nog lite på ögonbrynen när det
gällde arsenik i riset, säger Karin Ljung, forskare på IMM, till TT.
Hon poängterar dock att alla som äter ris får i sig en viss mängd arsenik. I
dag finns inget gränsvärde för ämnet i livsmedel. Frågan är hur höga halter
som kan vara skadliga för barn.
– Det viktiga är att det kommer upp och utreds. Vi vet inte så mycket om
spädbarn och hur mycket av ämnena som tas upp i kroppen, säger Ljung.
– Nivåerna av kadmium och arsenik är inte så höga att de når upp till de
uppsatta nivåerna vi har för det tolerabla dagliga intaget. Men det är ändå
olämpligt att de finns där. Risken är att småbarn är känsligare än vuxna.
När det gäller arsenik och kadmium är inte halterna så höga att man behöver
oroa sig akut, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
En ny kartläggning pågår.
Medan kadmium och arsenik är föroreningar, som sannolikt kommer från råvarorna
till barnmaten, så är mangan en tillsats som är livsnödvändig, men skadlig i
för höga nivåer.
Enligt Emma Halldin Ankarberg har företagen hållit sig inom de godkända
gränsvärdena för mangan, men Livsmedelsverket vill att EU-kommissionen och
den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ser över dessa
gränser.
För mangan handlar det framför allt om modersmjölkersättning för barn med
speciella behov, framför allt barn med allergi mot mjölk eller sojaprotein.
– Vi påstår inte att de här företagen har gjort fel. Men vi vill att de ska
reagera på den här rapporten. Man kan inte bara rycka på axlarna åt det utan
måste förhålla sig till det, säger Jan Sjögren, chef för
kontrollstödsenheten på Livsmedelsverket, till TT.
Många oroliga föräldrar har ringt till Livsmedelsverket under förmiddagen.
– De undrar förstås vad de ska ge till sina barn om man kanske inte kan ge
modersmjöksersättning, säger Sjögren.
Rådet är att dels att prata med sin dietist och läkare, dels att välja
ersättning med låga manganhalter. Livsmedelsverket har på sin hemsida lagt
ut nya råd om vilka halter som föräldrar ska välja tills vidare.
Fyra av de testade produkterna kommer från Semper, tre är
bröstmjölksersättning och en är risgröt. Företagets informationschef Malin
Westling understryker att halterna av mangan håller sig inom gränsvärdena.
– Vi ligger långt under. Även om Livsmedelsverket sänker sin gräns för mangan
så har vi en god marginal till värdet, säger hon till TT.
Den produkt som har högst manganhalt bland Sempers produkter, 39 mikrogram per
100 milliliter, är Sempers Profylac som ges till barn med komjöksallergi.
För barn som väger 3–4 och 5 kilo rekommenderas högst 26 respektive 38
mikrogram. Men så små barn ges inte Profylac, enligt Westling.