– Borgs kalkyler är helt klart optimistiska, säger Jesper Hansson på Konjunkturinstitutet.
Under de senaste veckorna har det statliga Konjunkturinstitutet och fem storbanker lagt fram sina konjunkturrapporter. I torsdags offentliggjorde Riksbanken sina framtidsbedömningar.
De sju rapporterna gör helt olika bedömningar av hur det ska gå för Sverige i år och under kommande år, men ingen av dem är så optimistisk som finansminister Anders Borg är i sina prognossiffror.
Regeringens kommande finansplan, som presenteras den 20 september, vilar på ett betydligt mer optimistiskt underlag än vad andra ledande prognosmakare tagit fram.
- Anders Borg tror att årets bnp-tillväxt på 1,6 procent ökar till 2,7 procent under nästa år och till 3,7 procent under 2014.
- Ingen av landets storbanker hamnar i närheten av de siffrorna. Enligt Nordea, som är mest pessimistiskt, ökar Sveriges bnp bara med 1,8 respektive 2,3 procent under 2013 och 2014.
– Sverige är en liten öppen ekonomi. Exportsektorn kommer att påverkas, vilket gör att arbetslösheten stiger, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
Regeringen har en starkare framtidsoptimism, något som bygger på att Anders Borg tror på en kraftigt fallande arbetslöshet under de närmaste åren.
- Finansministern räknar med en arbetslöshet kring sju procent under 2013-14, en siffra som sjunker till 5,2 procent under 2015.
- Riksbankens, storbankernas och Konjunkturinstitutets gissningar ligger betydligt högre. Enligt Handelsbanken, som är mest pessimistisk, kommer arbetslösheten i Sverige att överskrida 8 procent både under 2013 och 2014.
– En längre period med knapp styrfart medför att arbetslösheten fortsätter att vara hög, tror Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström.
När metereologerna förutsäger om det ska bli solsken över Sverige gör de en bedömning om de mörka molnen över omvärlden ska dra in över Sverige. På liknande sätt görs nu prognoserna för Sveriges ekonomi.
Osäkerheten i omvärlden är en viktig förklaring till att regeringens, bankernas och Konjunkturinstitutets prognoser spretar åt olika håll. Men det är inte hela förklaringen.
Anders Borg laborerar med betydligt mer positiva siffror därför att hans prognosmakare på Finansdepartementet anser att Sverige lyckats försvara och förstärka sin ställning. De anser att regeringen fått arbetsmarknaden att fungera bättre sedan man höjt jobbskatteavdragen och sänkt a-kassan.
Finansministern betonar dessutom att Sverige bedriver väldigt lite handel med Grekland, Spanien och andra krisande euroländer. Svensk export går främst till Nordeuropa, Asien och USA.
– Tillväxtmarknader i andra delar av världen kommer att spela en allt viktigare roll för jobben i Sverige, säger Anders Borg, som betecknar de kommande mångmiljardsatsningarna på järnvägar och forskning som jobbskapande.
Om det under det närmaste halvåret visar sig att Anders Borg räknat fel på Sveriges tillväxt lär det inte finnas så värst mycket mer utrymme till framtidssatsningar än de som regeringen redan aviserat. Det kan till och med bli aktuellt att stryka några kostsamma järnvägsinvesteringar.
Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson är kritisk till att Anders Borg "räknar baklänges" när han tar fram överoptimistiska siffror för Sveriges ekonomiska tillväxt. Hon menar att Borg tror så starkt på att minskad arbetslöshet att han kallt räknar på vilken bnp-tillväxt som Sverige får om tiotusentals svenskar går från arbetslöshet till sysselsättning.
– Det är där den stora skillnaden mellan regeringen och oss på Swedbank ligger. Vi räknar inte baklänges, säger Hermansson.
Inte heller Konjunkturinstitutet instämmer i regeringens tro på hög tillväxt och låg arbetslöshet. Men KI:s prognoschef Jesper Hansson reagerar inte på baklängesmatematiken.
– Så räknar vi också. Så måste man räkna för att bedöma svensk ekonomi på längre sikt, säger han.
Enligt Jesper Hansson ligger eurokrisen bakom den främsta osäkerheten i svensk ekonomi just nu. Den som tror att eurokrisen är på väg att mildras hamnar per automatik i ett mer optimistiskt framtidsscenario. Därför framstår Anders Borgs bedömningar som glädjekalkyler för europessimisterna.
– Borgs kalkyler är helt klart optimistiska. Ingen annan har en så positiv bild av framtiden, säger Jesper Hansson.
Det finns en gammal tumregel som säger att sanningen om Sveriges framtida ekonomi ligger nära medelvärdet för samtliga konjunkturprognoser. Men KI har kalla siffror på vilket institut som bäst spådde utvecklingen under 2011.
Då gissade Handelsbanken mest rätt på arbetslösheten, Finansdepartementet på tillväxten. Swedbank hade mest fel i båda bedömningarna. Anders Borg kom på en hedrande fjärdeplats i att bedöma arbetslösheten bland tio konkurrerande prognosmakare.
– Vi befinner oss i ett extremt osäkert läge. Det görs olika bedömningar av framtiden. Men det är inte alls omöjligt att det till slut blir Anders Borg som får rätt. Hans prognoser är inte sämre än någon annans, säger Jesper Hansson.