Men enligt Hedegaard tänker EU för den skull inte rucka på kravet på tio procent förnybara drivmedel i fordonsflottan.
– Det går att köra på halm, alger eller avfall men vi kan inte bränna mer vete, säger hon.
Sydsvenskan intervjuar danskan Connie Hedegaard i en av Skånetrafikens gula biogasdrivna bussar när den rullar över Bron från Köpenhamn till Malmö. Ombord finns också tjänstemän, forskare och politiker som på ett eller annat sätt arbetar med energi och därmed klimatfrågor.
Det är en tur som arrangeras av EU:s interregkontor i Köpenhamn där "interreg" står för regionala frågor som skär över nationsgränser.
Dagen kommer att handla om Västra hamnen i Malmö och energitänket bakom stadsdelen. På danska sidan ska sedan vindkraftens roll i Öresundsregionen belysas.
EU har fått massiv kritik för sin politik för drivmedel. Att öka andelen förnybara fordonsbränslen från fem till tio procent anses ogörligt om det inte bryts mer mark eller odlas mindre mängder grödor för livsmedel.
Under en tid har det dock sipprat ut uppgifter om att EU-kommissionen är på väg att byta fot i frågan. Det ska sättas en gräns för biodrivmedel som tillverkas av grödor och nu bekräftar Connie Hedegaard för Sydsvenskan att så är fallet.
Har du hela EU-kommissionen med dig?
– Energikommissionären Günther Oettinger och jag lägger ett gemensamt förslag och jag förväntar mig att hela kommissionen blir enig.
Enligt klimatkommissionären blir det inte förbjudet att fortsatt tillverka etanol av till exempel vete eller biodiesel av raps.
– Vi stänger inga fabriker men vi säger att produktionen inte ska ökas.
Så hur ska kravet på en tioprocentig andel av förnybara drivmedel nås till 2020?
– Det kan ske med biogas eller el. Och Europa måste nu satsa på andra och tredje generationens förnybara drivmedel.
Första generationens biodrivmedel är den som tillverkas av bland annat vete och raps i en tämligen okomplicerad process.
Till den andra generationen biodrivmedel räknas metanol och syntetisk diesel som tillverkas av till exempel flis eller halm. Den processen är betydligt mer komplicerad.
Och själv fick klimatkommissionären i går åka i Köpenhamns kommuns första bil som drivs av vätgas, vilket räknas till den tredje generationens drivmedel. Vad bilen kostar, kände ingen av de närvarande till.
Det är dock inte på förnybara drivmedel som Connie Hedegaard lägger sin mesta energi just nu. Och största engagemanget finns heller inte i bråket med resten av världen om klimatskatten som EU lagt på flygresor. I USA pågår till exempel ett lagstiftningsarbete som ska skydda flygbolagen mot skatten.
– Flygskatten tar mycket tid men det jag framför allt arbetar med är EU:s budget, säger hon. Jag vill att 200 miljarder euro, 20 procent av hela budgeten, ska gå till grön omställning.
– Det handlar bland annat om att utveckla kollektivtrafiken istället för att bygga motorvägar och att välja ett mer uthålligt jordbruk.
I EU minskade utsläppen av klimatgaser med ett par procent under fjoråret, enligt det internationella energiorganet IEA. Anledningen uppges vara en mild vinter och en svag konjunktur.
När alla utsläpp i världen summerats blev det dock ännu ett nytt rekord. Förbränningen av fossila bränslen som kol och olja ledde till att 31,6 gigaton (nio nollor) koldioxid släpptes ut i atmosfären. Det är 3,2 procent mer än året innan.
– Det är bekymmersamt att utsläppen ökade mer förra året än året dessförinnan, säger Connie Hedegaard. Och nu ska vi i vår del av världen ut ur krisen.
– Men vi har inte råd att först lösa de ekonomiska problemen och sedan tänka på klimatet och miljön. Vi måste samtidigt tala om resurser och energieffektivitet.
Har vi inte hört de orden flera gånger tidigare när Europas ekonomi krisat?
– Tankarna börjar nu ta form också i näringslivet, säger Connie Hedegaard. Det är svårt att tänka på tvärs men det är oansvarigt att inte göra det. Vi kan hantera banker som havererar men inte klimatet.