I femton år har slutbetygen för niondeklassare gått uppåt – trots att elevernas resultat på kunskapstest samtidigt gått neråt. På gymnasiet har andelen elever med toppresultat ökat 27 gånger om sedan slutet av 90-talet. Trots att svenska gymnasieelever fått dokumenterat sämre kunskaper i flera ämnen, så blir inte deras betyg lägre. Det krävs alltså mindre och mindre kunskap för att få ett visst betyg.
En del av betygsutvecklingen beror på ökad konkurrens mellan skolorna. Att ge bra betyg blir ett redskap för skolorna att locka till sig många elever.
Den slutsatsen drar Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi på Stockholms universitet. Mest har han tittat på betygssättning i grundskolan, eftersom det saknas bra statistikunderlag för gymnasiet. Men han är övertygad om att trycket på betygen är än större på gymnasiet. Sambandet mellan andelen toppbetyg och konkurrensen på den lokala skolmarknaden, är starkt.
– Gymnasiebetygen är viktigare för eleverna. Dessutom är graden av extern kontroll mindre, och konkurrensen är högre, säger han.
Konkurrens på en marknad ska i teorin leda till att kunderna i högre grad får sina önskemål tillgodosedda.
När den teorin appliceras på skolan så är det höga betyg kunderna (eleverna och föräldrarna) vill ha. Men det som är bra för den enskilde, blir helt fel i ett större sammanhang.
Betyg har framför allt en uppgift: att sortera vilka elever som får komma in på vilka utbildningar. Men om betygen hela tiden går upp, så blir det svårt att jämföra betygen över tid. Eleverna som gick ut skolan när det var svårt att få höga betyg, kan inte konkurrera lika bra om utbildningsplatserna, trots lika bra kunskaper.
– Om man inte förankrar betygssystemet på ett vettigt sätt så korrumperar man hela skolsystemet – eleverna tvingas välja mellan bra skolor och skolor som ger höga betyg, lärarna blir utsatta för tryck från elever, lärare och rektorer, rektorerna tittar på konkurrenterna, sedan försöker staten stå ovanför och hojta att ni måste sätta likvärdiga betyg. Det är nästan självklart att det inte går, säger Jonas Vlachos.
När det krävs mindre för att få ett visst betyg, betyder det också att eleverna lär sig mindre. Forskning visar att det framför allt är högpresterande elever som förlorar kunskaper när betygssättningen är snällare.
Att ta bort konkurrensen är dock inte hela lösningen på betygsinflation, tycker Jonas Vlachos.
– Viljan att vara snäll mot eleverna och att visa sig duktig gentemot chefer och myndigheter finns även utan konkurrens, säger han.