Chefsrådmännen: Det finns inget facit

Sverige.

Chefsrådmännen vid Migrationsdomstolen slår tillbaka på kritiken om godtycklighet. Samtidigt beklagar de att det finns intern kritik.

– Utgångspunkten är att samma mål ska bedömas lika, säger Monica Felding.

– Men, påpekar Kerstin Hardgren, problemet är att det inte finns två mål som är det.

Båda har fått ta del av Sydsvenskans material för att kommentera det. Men samma underlag som fått folkrättsprofessor Gregor Noll att tala om godtycklighet, får varken Felding eller Hardgren att höja på ögonbrynen.

– Det beror på vad man menar med godtycke, säger Monica Felding. Som den tes du för upp låter det som om domarna sitter och gör precis som de vill. Det finns alltid ett utrymme där man som domare gör sin bedömning och övervägning, men i de fallen finns det inte något facit.

Enligt Kerstin Hardgren kan det finnas flera godtagbara förklaringar till att det är så stora skillnader mellan hur olika domare dömer. Enligt henne har exempelvis inte alla arbetat under hela året och fördelningen av vissa mål kan ha gett vissa fler rutinmässiga avslagsärenden än andra.

– I början av året var det kanske också lättare att få uppehållstillstånd för irakier vilket kan synas i att de som har högre siffror också har arbetat här hela året, säger Monica Felding.

I stället tar hon den interna kritiken hårdare:

– Det mest bekymrande är om det skulle finnas personal som tycker att det enda vissa domare vill är att köra ut de sökande.

– Är det någon domare som låter frustrationen som man känner ta sig uttryck i att man talar generellt i stället för om individer, då vill vi veta det så att vi kan ta tag i det. Men det är inget vi märker, säger Monica Felding som själv, enligt statistiken, var en av de snålaste domarna vid Migrationsdomstolen i Malmö under fjolåret.

– Men hade man räknat med januari också, när jag hade två bifall, hade jag kommit upp i större procent, säger hon.

Det finns i dag flera områden inom asyljuridiken där domare är hänvisade till att använda sitt eget omdöme för att komma till beslut.

Både Hardgren och Felding erkänner att det kan vara svårt att göra bedömningar i vissa fall.

– Det är klart att det finns situationer i målen där bedömningar är svåra och får allvarliga konsekvenser, men den typen av mål finns i all domstolsverksamhet även om de inte alltid ger samma konsekvenser, säger Kerstin Hardgren.

– I vissa fall blir de asylsökande trodda, men ändå räcker det inte till, säger Monica Felding. Det låter ju hemskt att det inte skulle räcka att man har varit jagad, men vi ska också göra en framåtsyftande bedömning.