Moderaternas partisekreterare hävdade att partiet varit med och infört fri och
lika rösträtt. Någon timme senare tog hon tillbaka allt.
Det var efter en ifrågasatt formulering i partiets nya idéprogram som
Moderaternas Sofia Arkelsten hamnade i trubbel i samband med en intervju med
DN.se.
Formuleringen i det nyligen antagna partiprogrammet handlade om partiets
påstådda historiska drivkraft för bland annat rösträtt och jämställdhet.
Formuleringen fick meningsmotståndare att kalla Moderaterna för
historierevisionister. Det var när Arkelsten skulle svara på den kritiken
som hon bestämt hävdade att partiet inte var emot fri och lika rösträtt för
90 år sedan.
– Nej nej nej, det där är inte korrekt. Vi var ju med och genomförde det, sade
hon till DN.se.
Efter det blev Arkelsten personligen kallad för historierevisionist.
Bara någon timme senare tog hon tillbaka uttalandet men hänvisade till att
Allmänna valmansförbundet var med och röstade igenom beslutet.
DN: Men partiet var inte drivande i frågan utan tvärtom emot allmän och lika
rösträtt.
– Det fanns personer som var drivande. Bilden är mer nyanserad, svarade
Arkelsten.
I ett mejl till TT, skickat via en pressekreterare, skriver Arkelsten:
"När det gäller frågan om rösträtt tidigare i dag var mitt svar förhastat och
det blev fel. Jag är ledsen för det".
Allmän och lika rösträtt var den största politiska stridsfrågan i Sverige i
början av 1900-talet. Demokratikraven kom från liberalerna och
socialdemokraterna. Motståndet främst från förstakammarhögern (allmänna
valmansförbundet).
Vid riksdagarna 1907–1909 beslutades om allmän rösträtt för män över 24 år vid
andrakammarval. Förslaget kom från Arvid Lindmans högerregering.
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor vid riksdagsval och
kommunala val infördes i Sverige 1918–21. Propositionen kom från den
liberal-socialdemokratiska regeringen.