Årets skörd av majs, soja och vete har visat sig bli besvikelser. Det har skapat en brist i förhållande till världens efterfrågan.
Hur påverkar råvarupriserna i Sverige?
– De kommer att slå hårt mot livsmedelsindustrins inköpskostnader. I många fall svarar råvaran för 60 procent av tillverkningkostnaden för en vara. Jag har svårt att se att livsmedelspriserna ligger kvar under hösten, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Men det är inte det samma som att de höga råvarupriserna kommer att få genomslag rakt över och direkt.
– De flesta säkrar sina priser med terminer på 3-6 månader, men resten tar man på löpande räkning.
Det finns en otålighet bland industrin, som hittills fått tugga i sig dyrare råvaror utan att kunna kräva mer betalt av kunderna, alltså mataffärerna och deras organisationer. Fler kostnadshöjningar på råvaror klarar inte industrin utan att att höja priserna, menar Carl Eckerdal på Livsmedelsföretagen.
Trycket är särskilt stort på de större livsmedelsindustrierna, som genom sin rationella drift har lägre andel personalkostnader och högre andel råvarukostnad.
Var märks stigande råvarupriser först?
– Bland dem som använder spannmål: bryggeriernas ölproduktion, konditorier och mejerier, bedömer Carl Eckerdal.
På brödtillverkaren Pågen i Malmö ser man att vetepriserna är på väg upp, även om man använder mest svenskt vete.
– Det kommer att påverka priserna mot våra kunder, alltså butikerna. Sedan sätter de själva sina priser mot konsumenten.
På Spendrups bryggeri har man inga tankar på prishöjning i dagsläget, säger Caroline Ekman, informationsdirektör.
– Vi bevakar förstås utvecklingen, säger hon.
Också djurens foder blir dyrare för bonden att köpa in. Därför kan både mjölk och kött bli dyrare.
För tillfället har Sverige en stark valuta. Men Carl Eckerdal tror inte det räcker för att mota höjda råvarupriser vid gränsen. Andra länder har ofta en stor och stark livsmedelsindustri och kan därför förhandla sig till bättre inköpspriser.