De sjukskrivna har inte varit färre på 29 år

Sverige.
Antalet sjukdagar sjunker månad för månad. Försäkringskassans prognos är att det ska bli ännu lägre.

Minskningen syns genom hela sjukskrivningskedjan.
– Sjukskrivningarna är på historiskt låga nivåer, säger Bertil Thorslund, analytiker på Försäkringskassan.

I slutet av förra året var knappt 112 000 personer sjukskrivna. Inte sedan 1981 har de varit färre. När det var som högst, år 2002, var det 298 000 personer.

Men de senaste månaderna har minskningen planat ut, och nu tror Försäkringskassans prognosmakare att antalet sjukskrivna nått botten.
– Vår bedömning är att vi kommer inte så mycket lägre än så här när det gäller antalet sjukfall, säger -Bertil Thorslund.

Däremot räknar Försäkringskassan med att det så kallade ohälsotalet kommer att sjunka ännu mer. Ohälso-talet är ett mått på hur många dagar per år svensken i genomsnitt får någon form av sjukersättning från Försäkrings-kassan. Förra året var det 32,8 dagar, en minskning med 10,4 dagar sedan toppåret 2003. Försäkringskassan räknar med att det kommer att sjunka till 27,5 inom ett par år.

Orsaken: det har blivit tajtare genom hela sjukskrivningskedjan. Hela vägen genom sjukskrivningsprocessen, från antalet sjukanmälningar till antalet människor som får förtidspension, har det minskat. Här är de olika länkarna i kedjan:

1. Allt färre vill sjukskriva sig.
Antalet sjukanmälningar som kommer in till Försäkringskassan har gått stadigt neråt i flera år. Första halvåret 2008 kom 275 000 anmälningar in, och minskade till 260 000 samma tid förra året.

Flera som Sydsvenskan talat med ser det minskade antalet sjukanmälningar som ett resultat av de senaste årens debatt om sjukskrivningarna, där fokus legat på att sjukskrivna fuskar.
– Folk påverkas av en sån här debatt. Sedan tidigare vet man att i dåliga tider brukar sjukskrivningarna gå ner för man är orolig för att förlora jobbet. Men det här är första gången man sett att sjukskrivningarna går ner också under högkonjunktur, säger Ulf Hallgårde, läkare och ansvarig för projektet ”Förbättrad sjukskrivningsprocess i Skåne”.

2. Läkare skriver färre sjukintyg.
Det finns ingen heltäckande statistik som visar detta. Men på vissa enheter inom sjukvården görs mätningar på sjukskrivningar, och man kan se att antalet sjukintyg går ner.

– Vi brukar säga att sjukskrivning är att betrakta som en stark medicin med biverkningar, säger Ulf Hallgårde, och hänvisar till forskning som visar att den sociala isolering som långtidssjukskrivning och förtidspension för med sig, är en hälso-fara. Förtids-pensionerade har en kraftigt förhöjd dödlighet, och de dör för tidigt av -andra orsaker än det de är -pensionerade för.

Den här kunskapen har läkarkåren fått bara de -senaste åren, menar Ulf Hallgårde.
– Förut skötte man det med vänster hand. Tänk om man skulle skriva ut morfin lika lättvindigt, säger han.

Nu satsar Region Skåne på utbildning i att sjukskriva rätt. De vårdcentraler som skickar iväg sina läkare på utbildning får en morot i form av ekonomisk ersättning för det.

Landstingen har också ekonomisk press från -regeringen. En miljard kronor delas ut från staten till landstingen varje år, där mest pengar går till de landsting som sjukskriver minst.

3. Fler sjukpenningsansökningar får avslag.
Bara jämfört med förra året i januari har Försäkringskassans avslag på sjukpenningansökningar, nästan dubblerats. Det är inte många – mind-re än var tionde – som faktiskt överklagar ett avslag, visar Försäkringskassans egna undersökningar.

Fler läkarintyg ifrågasätts också, och måste kompletteras.
– Förut ville Försäkringskassan ha en komplettering för att verifiera en skada, till exempel en röntgenbild. Nu har man flyttat fokus och vill veta vad skadan betyder för arbetsförmågan. Det är en attitydförändring som inte alla doktorer riktigt har hängt med i, säger Ulf Hallgårde.

4. Sjukskrivnings-tiderna blir kortare.
De nya reglerna i sjukförsäkringen sedan juli 2008 går ut på att i princip ingen ska vara sjukskriven mer än ett år. Förut fanns det ingen bortre tidsgräns. Av dem som blev utförsäkrade nu vid årsskiftet var sjukskrivningstider på fyra, fem och sex år inget ovanligt.

– Den stora skillnaden mellan förr och nu är att alla ska agera tidigt. På 1990-talet kunde det ta två tre år, nu pratar man om några månader. Inom fem dagar ska handläggaren prata med den försäkrade, säger Göran Strandberg, försäkringsspecialist och rådgivare på Försäkringskassan.

5. Det har blivit svårare att få förtidspension.
Förut räckte det med att sjukdomstillståndet var långvarigt. Nu måste det vara livslångt, det vill säga läkare och Försäkringskassan måste ha gjort bedömningen att skadan eller sjukdomen aldrig någonsin blir bättre. Därför räknar Försäkringskassan med att utflödet, det vill säga de som går ur förtidspension och blir ålderspensionärer, är större än inflödet av nya förtidspensionärer.

Färre förtidspensionärer är framför allt orsaken till att Försäkringskassan räknar med att ohälsotalet kommer att fortsätta sjunka i flera år till, trots att det totala antalet sjukskrivna inte väntas bli färre.

Förtids-
pensioner 
störst del av ohälsan

Ohälsotalet, det genomsnittliga antalet dagar per år som svenskarna får ersättning från Försäkringskassan, kan låta högt. 2009 var det 32,9 dagar.

Men de allra flesta svenskar får inga eller få dagars ersättning från Försäkringskassan varje år. Svensken i genomsnitt får sjukpenning 6,5 dagar per år. I den siffran är också de långtidssjukskrivna inräknade.

Den stora delen av de utbetalda ersättningarna, mer än 80 procent, handlar istället om förtidspensioner.
Relaterade artiklar
blog comments powered by Disqus

Författare: Emma Leijnse
Publicerad 27 februari 2010 00.03
Uppdaterad 27 februari 2010 01.30

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu