– Kanalerna är byggnads- och industrihistoriska minnesmärken från en svunnen tid. Det är ett kulturarv som vi har ett ansvar att ta tillvara, säger Benny Ruus, ordförande i Föreningen Sveriges och Norges kanaler.
Det finns två problem med en sådan målsättning.
Dels att traditionella byggtekniker och speciella kompetenser kan vara på väg att glömmas bort, dels att det kostar pengar att renovera på rätt sätt.
– Vi diskuterar ständigt hur vi ska kunna uppmärksamma kulturvårdande myndigheter om problematiken, säger Benny Ruus.
Föreningen bildades 2005 och medlemmar är nio kanaler och dess bolag i Sverige samt två i Norge.
Många kanaler är mycket gamla och byggdes i stort sett undantagslöst för att stötta industrin med transporter, då järnvägar och vägar var otillräckliga.
I Hjälmare kanal finns exempelvis 400 år gamla slussar, i full gång än i dag.
Två kanaler är alltjämt i kommersiell drift, Trollhätte och Södertälje kanaler, men bär ändå ett historiskt arv eftersom byggnadstekniken är likadan som förr.
– Vi har varit duktiga på att underhålla kanaler i Sverige och många transportkanaler har förskonats tack vare att de i stället blivit turistkanaler. Det har räddat dem, säger Reinhold Castensson, professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet.
Kompetensen för underhållet finns hos en ganska liten grupp personer som har vattentekniska kunskaper men samtidigt också har kläm på ett traditionellt sätt att bygga.
Detta är en kompetens som ofta överförs från person till person genom generationer och som kan vara på väg att försvinna.
– Det handlar exempelvis om nivellörerna, det vill säga de som ser till att det inte diffar på en endaste centimeter eftersom vattnet annars rinner ut, och om grävare, stensättare och mekaniker, säger Reinhold Castensson.
Benny Ruus, som också är vd i Dalslands kanal med 31 slussar, säger att man har ett ansvar gentemot ett regelverk, men så länge kanalerna inte omfattas av en byggnadsminnesmärkning så står det bolagen fritt att göra det man anser nödvändigt.
– Då blir det en bedömning om man tycker att man har råd i förhållande till den teknik man ska använda. Men av ekonomiska skäl mäktar vi inte med att göra saker på det sätt som egentligen alltid borde göras.
Föreningens medlemmar har nu bildat ett kanaltekniskt forum för att försöka skapa en gemensam struktur när det gäller dokumentation och utbyte av erfarenheter.
– Kanalerna skapade vårt välstånd en gång i tiden och vi vill att de ska värderas upp.
Hur ska det göras?
– I klartext, det behövs mer pengar så att vi ska kunna bevara kulturarvet.
Vore det en fördel om kanalerna byggnadsminnesförklarades?
– På ett sätt ja, för då sätter man detta i ett skarpt läge. Å andra sidan tar man i så fall på sig en kostym där kostnaderna blir större eftersom det kräver en mer frekvent tillsyn, säger Benny Ruus.
kulturarv