Ett intensivt maktspel rasar bakom kulisserna i socialdemokratin.
Många vill bli kungamakare – men vem blir kung?
Om två månader – på S-kongressen 25–27 mars – ska en ny partiledare utses.
En kung. Eller kanske en drottning, även om allt färre i partiet tycker att det är viktigt att det blir en kvinna efter Mona Sahlin.
I veckan lämnade partidistrikten sina kravprofiler till valberedningens ordförande Berit Andnor. De kan sammanfattas så här: partiordföranden ska kunna ena partiet och ha förmåga att styra landet.
Vilket parti vill inte ha en sådan ledare?
Distriktet i Skåne har lagt till en egenskap: ordföranden ska ha internationell erfarenhet och ett brett kontaktnät.
Det kravet innebär nästan en strike bland S-käglorna i spekulationerna. Bara en står kvar: 48-årige Pär Nuder.
Göran Perssons gamle kronprins kastades ut i kylan av Mona Sahlin 2007. Efter socialdemokraternas valfiasko i höstas har många i partiet nu kommit fram till att Nuder tänkte rätt där Sahlin tänkte fel.
Nuder var emot det rödgröna samarbetet. Han tyckte inte det var någon bra idé att lova återställd a-kassa. Och han varnade för att utmana Moderaterna i skattepolitiken.
Men varför vill det traditionellt rödaste av alla S-distrikten – Skåne – lyfta fram Nuder?
Något entydigt svar får man inte om man frågar runt bland socialdemokrater. Långt ifrån alla i distriktet är eniga. Men många tror att Pär Nuder, med sin intelligens och skärpa, är den som har bäst förutsättningar att ge radarparet Reinfeldt och Borg en match. Några liknar honom faktiskt vid Olof Palme.
Nu har dock Nuder – som i dag har ett välbetalt konsultjobb – på alla upptänkliga sätt slagit fast att han absolut inte vill bli partiledare. Samt att beskedet är ”oåterkalleligt”.
Problemet för Berit Andnor är att hon möter tunga invändningar från partiets gräsrötter mot alla andra kandidater på listan:
Sven-Erik Österberg, 55, är gruppledare i riksdagen och ses av många som favorit. Men han har en trist framtoning och åldern emot sig. Kan aldrig bli mer än en övergångslösning.
Veronica Palm, 37, var tills nyligen okänd för många, trots att hon valdes in i EU-parlamentet för tolv år sedan. En östgöte som blev ordförande i Stockholms arbetarekommun. Saknar ideologiskt djup och står för långt till vänster, tycker kritikerna.
Thomas Östros, 45, har tyngd och erfarenhet som både minister och ekonomisk-politisk talesman. Men är alltför förknippad med två valnederlag i rad.
Ylva Johansson, 46, har just blivit talesperson i jobbfrågor. Har erfarenhet som minister. Men kan en gammal vänsterpartist bli S-ledare?
Morgan Johansson, 40, från Lund är ordförande i justitieutskottet. Sänkte Östros genom att ge honom skulden för valförlusten i ett utspel i Sydsvenskan i höstas. Står dock för långt till vänster och har själv sagt nej.
Stefan Löfven, 53, är ordförande i IF Metall och självskriven att ta över som LO-bas efter Wanja Lundby-Wedin. Men partiledare? Nej, där räcker den politiska erfarenheten inte till.
Mikael Damberg, 39. Ung, smart och lovande. En högerkandidat. Men den förre SSU-ordföranden från Stockholm anses grå och saknar internationell erfarenhet.
Leif Pagrotsky, 59. Erfarenhet från flera ministerposter och populär i S-leden. Men har åldern emot sig.
Lena Sommestad, 53, har en stor Facebookgrupp som propagerar för henne som partiledare. Erfarenhet som miljöminister. Radikal. Men förankringen i partiet är begränsad till Uppsala.
Anders Lago, 54. Kommunalrådet är mycket populärt hemma i Södertälje och fick åka till kongressen i USA och tala integrationspolitik. Men saknar erfarenhet från rikspolitiken.
Thomas Eneroth, 44, är en riksdagsledamot som anses allmänt kunnig och kompetent. Men saknar lyskraft för att leda partiet.
Ingen på valberedningens lista är felfri. Ingen kan samla alla. Men det är ur den här kretsen som ledaren måste hämtas.
Många har likt Pär Nuder redan sagt nej.
Och visst finns det en punkt när partiet faktiskt måste acceptera att ett nej är ett nej. Ingen tror längre att det går att övertala hela rörelsens drömdrottning Margot Wallström.
Är Pär Nuders besked i veckan oåterkalleligt?
Sannolikt. Men alla har inte gett upp hoppet.
Inom socialdemokratin finns en tyst logik som varje potentiell ledare måste förhålla sig till: Är du alltför ivrig att leda partiet får du en svag position. Se på Mona Sahlin.
Låter du dig däremot övertalas och trugas riktigt länge innan du säger ja blir du stark. ”Klaga inte, det var ju ni som till varje pris ville ha mig!”