Telefon- och bredbandsoperatörer ska lagra uppgifter i sex månader, föreslår
regeringen i en lagrådsremiss. Justitieminister Beatrice Ask (M)
presenterade i förslaget i dag.
– Förslaget innebär att uppgifterna bara får lämnas ut i brottsbekämpande
syfte, sade Beatrice Ask på en presskonferens.
Enligt Ask används redan i dag de aktuella uppgifterna väldigt ofta vid
brottsutredningar. Fick polisen bestämma skulle de antagligen lagras mycket
längre, enligt justitieministern.
Polisen och andra myndigheter kommer att få betala för de uppgifter som begärs
ut. Det ska enligt Beatrice Ask borga för att rättssäkerheten och
integriteten värnas.
Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 juli nästa år.
Den är ett led i införandet av EU:s omtvistade datalagringsdirektiv.
Direktivet tvingar medlemsländerna att lagstifta om lagring av data om
telefonsamtal, sms, e-post och annan internettrafik för att förhindra och
lösa brott.
Sex månader är den kortast möjliga tiden enligt EU:s direktiv.
– Sverige har dömts i EU-domstolen för att inte ha genomfört detta i tid och
en ny stämning väntar. Det kan leda till höga böter och vite tills
lagstiftningen är på plats. Vi måste agera. Vår förhoppning är att
EU-kommissionen tar fasta på vårt förslag och inte går vidare, sade Beatrice
Ask.
Datalagringsdirektivet har kritiserats hårt, såväl i Sverige som övriga EU, av
dem som anser att övervakning av människors kommunikation inskränker
integritetsskyddet och skapar ett övervakningssamhälle.
Centerpartiets Johan Linander tillhör dem som hela tiden har varit emot
datalagringsdirektivet. Nu får han finna sig i att det ändå implementeras i
Sverige.
– Det är ju som Biskop Brask, härtill är jag nödd och tvungen. Vi har kommit
till vägs ände. Vi vill inte men måste, säger han till TT.
– EU-kommissionen är ju på väg att få domstolen att fastställa bötesbelopp och
viten, och vi kan ju inte motivera för svenska skattebetalare att vi ska
betala tiotals miljoner kronor i böter till EU för att vi inte implementerar
direktiv i tid. Det här är den bästa kompromissen som gick att få fram,
säger Linander och syftar på att det bara blir sex månaders lagringstid.
Enligt Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge genomför nu regeringen en
"aldrig tidigare skådad massövervakning". Det påstås vara mot allvarlig
brottslighet men Falkvinge hänvisar till att det redan är känt att polisen
kommer att få hämta ut uppgifter även för bötesbrott.
"Från cykling utan lyse och uppåt. Trots att datalagringsdirektivet bara
skulle gälla mycket grova brott, så är ändamålsglidningen därmed redan ett
faktum, från första dagen", skriver han i en kommentar.
Enligt Falkvinge behöver inte regeringen genomföra datalagringsdirektivet.
"Alliansregeringen är feg och ohederlig som försöker gömma sig bakom EU. I
Tyskland och Rumänien har konstitutionsdomstolen redan fastslagit att de här
fasonerna är oförenliga med grundläggande mänskliga rättigheter", skriver
han.
Svea hovrätt och Domstolsverket har föreslagit att det alltid ska vara domstol
som prövar frågan om att lämna ut trafikuppgifter.
Regeringen medger att förslaget innebär ett intrång i enskildas personliga
integritet. Man varnar till och med för att lagringen kan medföra att
enskilda avstår från att använda elektroniska kommunikationsmedel i syfte
att undvika att uppgifter registreras.
Samtidigt framhålls i lagrådsremissen att lagringen inte omfattar innehållet i
kommunikationen och att förslaget därför inte står i strid mot
regeringsformens skydd för den personliga integriteten.