Den 32-åriga kvinna med en medfödd neurologisk sjukdom som begärt att få
avsluta sin livsuppehållande behandling har rätt till det.
Enligt besked i dag från Socialstyrelsen ska alla patienter som är
beslustkapabla och psykiskt friska och som vill avbryta en livsuppehållande
behandling få göra det med smärtlindring.
Den 32-åriga kvinnan mottog beskedet från Socialstyrelsen med glädje.
– Jag är väldigt glad och känner mig lugn i själen, säger hon till
Expressen.se.
Patienten har rätt att få sina symtom lindrade, exempelvis med sömnmedel eller
ångestdämpande medicin.
Beskedet har Socialstyrelsen i dag skickat till kvinnan, och till andra
personer som har skrivit till myndigheten med samma fråga.
Beslutet omfattar inte bara personer som ligger för döden, utan även de som är
svårt sjuka och som hålls vid liv med hjälp av medicinska insatser.
– Vi har inte bestämt att det ska handla om hur många dagar man bedöms ha kvar
i livet, säger avdelningschef Anders Printz.
Den 32-åriga kvinnan lider av en medfödd neurologisk sjukdom som gör att
hennes tillstånd hela tiden försämras och hon har varit bunden till en
respirator sedan sex års ålder. I ett brev till Socialstyrelsen i mars
begärde kvinnan att få sin respirator avstängd och att hon då vill vara
nedsövd. Hon vill slippa plågan att bli kvävd till döds vid fullt medvetande.
Olika experter har varigt oeniga i frågan och det är därför som myndigheten nu
sätter ned foten, även om den inte tar ställning till kvinnans begäran i sak
utan bara redogöra för rättsläget.
Vissa bedömare anser att vården har rätt att tillmötesgå kvinnan. Andra anser
att fallet tangerar vad som kan betraktas som aktiv dödshjälp, som är
förbjuden i Sverige, och att ansvarig läkare skulle kunna riskera att åtalas
eller mista sin legitimation.
Socialminster Göran Hägglund (KD) tycker att Socialstyrelsens slutsats är
rimlig. En beslutskapabel patient som har information om konsekvenser och
alternativa behandlingar ska själv avgöra om behandlingen ska avslutas eller
inte.
Ingemar Engström, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för
medicinsk etik, tycker att dagens besked är positivt.
– Äntligen har Socialstyrelsen satt ned foten och skapat klarhet, säger han.
Sällskapet har drivit på Socialstyrelse för att få tydligare vägledning, för
rättsläget har uppfattats som oklart vilket har lett till oro bland både
läkare och patienter, enligt Engström.
Men ännu återstår flera etiska frågetecken att reda ut när det gäller vården
av svårt sjuka och döende.
– Ja, exempelvis rätten till palliativ sedering, nedsövning inför livet
slutskede, och när det gäller de riktigt små barnen, hur ska man se på dem
och när är det rimligt att rädda och inte. Det finns många frågor kvar när
det gäller livets slutskede, säger Ingemar Engström.