"Domstolarna är i polisens händer"

Sverige.
När tingsrätten beslutar om hemlig telefonavlyssning ska offentliga ombud vara närvarande för att garantera den avlyssnades rättssäkerhet. Men många av ombuden är kritiska mot att de inte har någon reell makt att påverka besluten. Sydsvenskans granskning visar på stora brister i systemet.

En utländsk polistjänst fick tillstånd för en telefonavlyssning i Sverige utan att motivera skälen – trots protester från det offentliga ombudet.

I andra fall har tingsrätterna godkänt avlyssningar utan att det offentliga ombudet varit närvarande.

Nästan inga beslut om telefonavlyssning har överklagats – trots att ombuden ser stora brister i beslutsunderlagen.

För ett år sedan utsåg regeringen 65 offentliga ombud för att öka rättssäkerheten för den som i hemlighet blir telefon-avlyssnad.

Men den nya kontrollfunktionen fungerar bristfälligt.

Det framgår av en granskning som Sydsvenskan gjort av domstolarnas allra mest sekretess-omgärdade ärenden

– Domstolarna är i polisens händer i beslut om telefonavlyssning. De upprepar bara vad som står i polisens promemorior. De offentliga ombuden ger allmänheten en föreställning om att allt går rätt till, säger förre chefsrådmannen Rolf Nöteberg, offentligt ombud vid Stockholms tingsrätt.

Enligt förre chefs-JO Claes Eklundh har de offentliga ombuden blivit ”en sorts gisslan” i ärenden som de varken har insyn i eller inflytande över:

– Det offentliga ombudet ska framstå som en garant för att rättsväsendets beslut är oklanderliga, men saknar rätt att kritisera beslut, hävdar Eklundh.

På fyra år har antalet telefonavlyssningar fördubblats. Under de närmaste åren lär ny lagstiftning skapa en fortsatt uppgång. Därför beslöt justitieminister Thomas Bodström i fjol att stärka den enskildes rättsskydd: ett offentligt ombud ska alltid närvara i landets tingsrätter när polis och åklagare begär tillstånd för telefonavlyssning.

Regeringen vill i framtiden att ombuden även ska vara med när tingsrätterna beslutar om andra tvångsmedel – buggning, hemlig husrannsakan och teleavlyssning i förebyggande syfte.

Men de offentliga ombuden har hittills inte spelat någon som helst roll för tingsrätternas hantering av telefonavlyssningar.

Telefonavlyssningarna har blivit fler än någonsin, avslagen färre än tidigare.

I fjol tjuvlyssnade den öppna polisen på 714 teleadresser, Säpo på ytterligare några hundra telefonnummer. Tingsrätterna avslog en enda begäran om telefonavlyssning – jämfört med fem sex fall per år innan systemet med offentliga ombud infördes.

Ombuden överklagar så gott som aldrig tingsrätternas beslut. Och i flera fall har tingsrätterna i bland annat Malmö och Göteborg fattat beslut om avlyssning trots att de offentliga ombuden fått förhinder – eller saknat möjlighet att komma till rätten med bara någon timmes varsel.

– Ombuden påverkar inte den praktiska hanteringen, men åklagarna har fått något jag länge efterlyst: en motpart, säger Johan Hansson, chefsrådman i Malmö tingsrätt, som numera också får höra invändningar när han ska ge klartecken för Säpos och Skånepolisens avlyssningar.

Han kan dock inte påminna sig något fall där han sagt nej till en avlyssning efter kritik från det offentliga ombudet. Och han kan inte ge något exempel på en avlyssning som ett ombud överklagat till hovrätten.

Den pensionerade hovrättspresidenten Bo Bromée är ett av sex offentliga ombud i Skåne som deltar vid tingsrätternas beslut om telefonavlyssning.

Han har varit med vid ett tjugotal sammanträden och reagerar ofta på brister i underlagen. Det gäller polisens bevisning om skälig misstanke, avlyssningarnas angelägenhetsgrad och de långa avlyssningstiderna. Ändå har han inte överklagat ett enda beslut:

– Jag har inte funnit skäl till det. I vissa fall har åklagaren dragit tillbaka delar av sitt yrkande, säger han.

Inte heller förre hovrättslagmannen Peter Löfmarck, ett av tretton offentliga ombud vid Stockholms tingsrätt, har fört någon avlyssning vidare till högre instans:

–Även om jag haft en annan uppfattning har jag inte brytt mig om att överklaga. Vi rör oss på områden där det inte krävs fulla bevis. De ska ju polisen få fram genom avlyssningen, säger han.

Av 65 offentliga ombud är 45 advokater. Flera är öppet kritiska till ombudssystemet. Advokat Percy Bratt ser både sig själv och andra ombud som ”juridisk kosmetiska” för att dölja att polis och åklagare får använda allt mer av hemliga tvångsmedel.

– De offentliga ombuden tillför ingen ny rättssäkerhet. Som ombud kan jag omöjligt skapa mig en djupare bild av varje ärende. Det gör det omöjligt att överklaga en enskild avlyssning, säger Percy Bratt.

Bratt överväger att avsäga sig sitt uppdrag – särskilt om det i en framtid också ska omfatta beslut om buggning.

Lundaadvokaten Nils Gårder är mer tystlåten:

–Jag fullgör efter förmåga mitt uppdrag. Men jag svarar inte på frågor om vad det innebär. Det är inte förenligt med den stenhårda sekretessen i avlyssningsärenden, säger han.

Fakta: Tingsrätten beslutar om avlyssning

* Hemlig teleavlyssning och tele-övervakning görs mot den som misstänks ha begått eller planera brott som kan ge mer än två års fängelse.

* Avlyssningen kan gälla all teletrafik: telefonsamtal, telefax, e-post, datakommunikation, sms och mms.

* Beslut om avlyssning fattas av tingsrätten på ansökan av åklagare. Tillståndet gäller högst en månad i taget för enskilda teleadresser som en misstänkt ringer från eller till.

* Sedan den 1 oktober 2004 ska ett offentligt ombud delta i tingsrättens sammanträde när polis och åklagare söker och får tillstånd för hemlig telefonavlyssning.

* Telefonavlyssning innebär att en eller flera telefoner avlyssnas och att samtalen spelas in på band.

* Under en teleövervakning registreras bara de nummer som kontaktar eller kontaktas av en viss abonnent.

Relaterade artiklar

Författare: Erik Magnusson
Publicerad 16 oktober 2005 00.22
Uppdaterad 16 oktober 2005 00.22

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu