En utländsk polistjänst fick tillstånd för en telefonavlyssning i Sverige
utan att motivera skälen – trots protester från det offentliga ombudet.
I andra fall har tingsrätterna godkänt avlyssningar utan att det offentliga
ombudet varit närvarande.
Nästan inga beslut om telefonavlyssning har överklagats – trots att ombuden
ser stora brister i beslutsunderlagen.
För ett år sedan utsåg regeringen 65 offentliga ombud för att öka
rättssäkerheten för den som i hemlighet blir telefon-avlyssnad.
Men den nya kontrollfunktionen fungerar bristfälligt.
Det framgår av en granskning som Sydsvenskan gjort av domstolarnas allra
mest sekretess-omgärdade ärenden
– Domstolarna är i polisens händer i beslut om telefonavlyssning. De
upprepar bara vad som står i polisens promemorior. De offentliga ombuden ger
allmänheten en föreställning om att allt går rätt till, säger förre
chefsrådmannen Rolf Nöteberg, offentligt ombud vid Stockholms tingsrätt.
Enligt förre chefs-JO Claes Eklundh har de offentliga ombuden blivit ”en
sorts gisslan” i ärenden som de varken har insyn i eller inflytande över:
– Det offentliga ombudet ska framstå som en garant för att rättsväsendets
beslut är oklanderliga, men saknar rätt att kritisera beslut, hävdar Eklundh.
På fyra år har antalet telefonavlyssningar fördubblats. Under de närmaste
åren lär ny lagstiftning skapa en fortsatt uppgång. Därför beslöt
justitieminister Thomas Bodström i fjol att stärka den enskildes rättsskydd:
ett offentligt ombud ska alltid närvara i landets tingsrätter när polis och
åklagare begär tillstånd för telefonavlyssning.
Regeringen vill i framtiden att ombuden även ska vara med när tingsrätterna
beslutar om andra tvångsmedel – buggning, hemlig husrannsakan och
teleavlyssning i förebyggande syfte.
Men de offentliga ombuden har hittills inte spelat någon som helst roll för
tingsrätternas hantering av telefonavlyssningar.
Telefonavlyssningarna har blivit fler än någonsin, avslagen färre än
tidigare.
I fjol tjuvlyssnade den öppna polisen på 714 teleadresser, Säpo på
ytterligare några hundra telefonnummer. Tingsrätterna avslog en enda begäran
om telefonavlyssning – jämfört med fem sex fall per år innan systemet med
offentliga ombud infördes.
Ombuden överklagar så gott som aldrig tingsrätternas beslut. Och i flera
fall har tingsrätterna i bland annat Malmö och Göteborg fattat beslut om
avlyssning trots att de offentliga ombuden fått förhinder – eller saknat
möjlighet att komma till rätten med bara någon timmes varsel.
– Ombuden påverkar inte den praktiska hanteringen, men åklagarna har fått
något jag länge efterlyst: en motpart, säger Johan Hansson, chefsrådman i
Malmö tingsrätt, som numera också får höra invändningar när han ska ge
klartecken för Säpos och Skånepolisens avlyssningar.
Han kan dock inte påminna sig något fall där han sagt nej till en avlyssning
efter kritik från det offentliga ombudet. Och han kan inte ge något exempel
på en avlyssning som ett ombud överklagat till hovrätten.
Den pensionerade hovrättspresidenten Bo Bromée är ett av sex offentliga
ombud i Skåne som deltar vid tingsrätternas beslut om telefonavlyssning.
Han har varit med vid ett tjugotal sammanträden och reagerar ofta på brister
i underlagen. Det gäller polisens bevisning om skälig misstanke,
avlyssningarnas angelägenhetsgrad och de långa avlyssningstiderna. Ändå har
han inte överklagat ett enda beslut:
– Jag har inte funnit skäl till det. I vissa fall har åklagaren dragit
tillbaka delar av sitt yrkande, säger han.
Inte heller förre hovrättslagmannen Peter Löfmarck, ett av tretton
offentliga ombud vid Stockholms tingsrätt, har fört någon avlyssning vidare
till högre instans:
–Även om jag haft en annan uppfattning har jag inte brytt mig om att
överklaga. Vi rör oss på områden där det inte krävs fulla bevis. De ska ju
polisen få fram genom avlyssningen, säger han.
Av 65 offentliga ombud är 45 advokater. Flera är öppet kritiska till
ombudssystemet. Advokat Percy Bratt ser både sig själv och andra ombud som
”juridisk kosmetiska” för att dölja att polis och åklagare får använda allt
mer av hemliga tvångsmedel.
– De offentliga ombuden tillför ingen ny rättssäkerhet. Som ombud kan jag
omöjligt skapa mig en djupare bild av varje ärende. Det gör det omöjligt att
överklaga en enskild avlyssning, säger Percy Bratt.
Bratt överväger att avsäga sig sitt uppdrag – särskilt om det i en framtid
också ska omfatta beslut om buggning.
Lundaadvokaten Nils Gårder är mer tystlåten:
–Jag fullgör efter förmåga mitt uppdrag. Men jag svarar inte på frågor om
vad det innebär. Det är inte förenligt med den stenhårda sekretessen i
avlyssningsärenden, säger han.