Enbart rivningen av Barsebäck kommer att kosta 3,5 miljarder extra.
Följden kan bli dyrare elräkningar.
Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som klipper till med storsläggan när de
kommande årens avgifter till Kärnavfallsfonden ska bestämmas.
Enligt myndighetens beräkningar behöver det tas in fyra gånger mer pengar för
att ta hand om kärnkraftens restprodukter.
Det skulle innebära att avgiften till Kärnavfallsfonden höjs från 1 öre per
producerad kilowatt kärnkraftsel till i genomsnitt 3,7 öre.
– Industrin gör knappast vågen inför våra beräkningar, säger Björn Hedberg,
enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men just vad kraftbolagen tycker och hur avgiftshöjningen kommer att slå på
elräkningarna, vill i varje fall Vattenfall inte uppge.
– Vattenfall kommenterar inte frågan förrän processen är klar, säger Magnus
Kryssare på bolagets pressavdelning.
Industrin är enig med Strålsäkerhetsmyndigheten om att avgiften behöver höjas.
Nivån på höjningen är däremot ett stridsämne och i slutändan blir det
regeringen som tar beslutet.
Barsebäck ska börja rivas 2020 enligt den plan som gäller idag. Alltsedan 1982
har kärnkraftsindustrin levererat pengar till Kärnavfallsfonden för den
dyrbara hanteringen av utbränt kärnbränsle och radioaktivt smittade
detaljer.
I Kärnavfallsfonden finns idag 44 miljarder kronor, varav 5,7 är öronmärkta
för Barsebäck 1 och 2. Nu medger anläggningens ägare, genom SKB, Svensk
kärnbränslehantering AB, att fonden är för dåligt finansierad.
Enligt SKB behöver Barsebäcks pott tillföras ytterligare 1,2 miljarder kronor
de kommande åren.
– Rivningen rycker närmare och vi har idag ett bättre underlag än tidigare,
säger Claes Thegerström, SKB:s vd om uppräkningen. Det är som för alla
projekt att ju närmare det kommer desto noggrannare räknar man.
SKB har inte gjort några liknande närmare kostnadsberäkningar för de övriga
anläggningarna, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. I ett svar på
Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgifter konstateras dock ett
”behov av väsentliga uppräkningar” även för dessa.
Så sent som förra året hade Strålsäkerhetsmyndigheten inga invändningar mot
den ettöring som kraftbolagen avsätter i fonden.
Björn Hedberg säger att det finns flera skäl till den föreslagna kraftiga
höjningen.
– I en proposition från 2006 sägs att statens risker med kärnkraften ska
minimeras, säger han. Risken ska alltså flyttas från skattebetalarna till
industrin.
Enligt Björn Hedberg är det heller inget ovanligt att stora industriprojekt
blir betydligt dyrare än de ursprungliga kalkylerna. Han pekar också på att
det länge plockats ut fler kronor ur Kärnavfallsfonden än vad som satts in.
Björn Hedberg vänder sig dock mot påståendet att en höjning av avgiften från 1
till 3,7 öre per kilowattimma måste dyka upp på elräkningen.
– På en avreglerad elmarknad är den kopplingen inte klar. Avgiftshöjningen kan
istället leda till minskade vinstmarginaler för företagen, säger Björn
Hedberg på Strålsäkerhetsmyndigheten.
I början på oktober lämnar Strålsäkerhetsmyndigheten sitt förslag till
regeringen.