Regeringen vill införa spetsutbildningar också på högstadiet, där eleverna kan läsa gymnasiekurser i språk, matte, natur- eller samhällsorienterande ämnen. Än så länge handlar det bara om försöksverksamhet i ett fåtal skolor i landet.
Lärarnas två fackförbund tycker diametralt olika om förslaget. Lärarnas Riksförbund, det mindre förbundet, ropar bravo och hoppas att ordningen så fort som möjligt permanentas och utvidgas till varenda kommun i landet. Förbundet hänvisar till Folkpartiets valbudskap ”Sverige ska vinna Nobelpris. Inte bara dela ut dem”, och skriver i sitt remissvar: ”Vi har vid flera tillfällen betonat vikten av att alla elever ska få rätt att utveckla sin fulla potential i grundskolan.”
Lärarförbundet däremot, är helt emot. Inte ens försöksverksamheten borde starta.
”Vi vet att system som selekterar elever ger sämre resultat än utbildningssystem som håller ihop eleverna”, skriver Lärarförbundet i sitt svar och hänvisar till både svensk och internationell forskning. Indelning av elever utifrån prestation motverkar den svenska skolans mål att alla elever ska klara sig godkända genom skolan, menar Lärarförbundet. Samma åsikt framförs i ett gemensamt remissvar från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Till att börja med handlar försöket om tio klasser som ska starta hösten 2012. De ska vara riksrekryterande, det vill säga elever från hela landet kan söka på samma villkor. Fast helt på samma villkor blir det ändå inte, påpekar flera remissinstanser. Elever som bor långt från skolan måste nämligen själva bekosta resan dit. Om de måste flytta hemifrån, får de själva betala boendet. Det här tycker bland annat Ödeshögs kommun är orättvist.
”Eftersom den lilla kommunen inte har möjlighet att anordna spetsutbildning i egen regi är det viktigt att dess elever får likvärdiga ekonomiska möjligheter att delta i undervisningen”, skriver Barn- och utbildningsnämnden i Ödeshög.
Karlshamns kommun påpekar att möjligheten att läsa extra i vissa ämnen, redan finns. Kommunen tycker det är fel att inrätta klasser som kan innebära att trettonåringar ska flytta hemifrån.
”Det finns andra och mer effektiva vägar att stödja elever med fallenhet”, skriver kommunen och föreslår att Skolverket utvecklar ett webbaserat verktyg som lärare och elever kan använda sig av lokalt istället.
Oenighet råder också i Malmö. Där sågar styrande politiker förslaget om elitklasser i grundskolan, medan stadsdelspolitikerna, där ansvaret för grundskolorna ligger, är positiva.