Årets Almedalsvecka har fördjupat en långvarig sjuårskris bland de borgerliga partierna och har skapat ökat samförstånd mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
I de tal som hållits i Almedalen har det kommit ständiga nålstick mellan de borgerliga partierna.
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt ironiserade över Folkpartiets krav på språktest för invandrare, FP-ledaren Jan Björklund svarade med att betona att han till skillnad från Reinfeldt inte ser näringslivet som ett särintresse.
Reinfeldt har dessutom hållit liv i de gräl han för med Annie Lööf, Göran Hägglund och Jan Björklund om huruvida svensk arbetsrätt bör liberaliseras eller ej.
Fredrik Reinfeldt har genom sitt utspel om en jobbpakt med LO och Svenskt näringsliv ytterligare distanserat sig från C, KD och FP. I praktiken har han bjudit in S-ledaren Stefan Löfven att vara med i samma pakt.
Det rödgröna samarbetet är för länge sedan brutet. Stefan Löfven betonade i Visby gång på gång att han inte vill låsa sig vid någon samarbetspartner före nästa riksdagsval. Enligt Löfven är alla regeringskonstellationer möjliga fram till oktober 2014. Vem tar vem? Valresultatet avgör.
Att det borgerliga samarbetet krisar har nog mycket att göra med att Maud Olofsson lämnat både centerledningen och regeringen. Hon var huvudarkitekten bakom alliansen. Hon var alliansmamman som värnade om att hålla samman regerings- familjen.
I torsdags bjöd Annie Lööf in till förnyade allianssamtal i Maramö för att försöka förmå Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och Göran Hägglund att ”hitta tillbaka till den pionjäranda, reformiver och de drömmar som fanns hemma hos Maud”.
Det gäller att hitta tillbaka till forna känslor som svalnat.
Annie Lööf har ännu inte fått något svar på sin inbjudan. Men det är uppenbart att alliansens småpartier inte bara måste hitta tillbaka till den anda som rådde i augusti 2004. De måste också hitta en formel som säkrar att Lööf, Björklund och Hägglund inte ständigt förminskas genom att hamna i skuggan av de starka strålkastarljus som riktas mot Reinfeldt, Borg, Bildt och andra moderata statsråd.
Annie Lööf har satt sig före att reparera slitningarna i den borgerliga familjen. De måste som parter i ett långvarigt förhållande antingen bryta upp eller befästa sina relationer.