– Vi har fått mindre inflytande, säger Abir al-Sahlani, tredjenamn på
C-valsedeln.
Också årets Europaval blir i Sverige ett val mellan kandidater som är för
eller emot EU, för eller emot EMU.
En ny splittring i eurofrågan har blivit tydlig sedan Kristdemokraterna
anslutit sig till Folkpartiets krav på en ny folkomröstning om euron – något
som Centern är emot och Moderaterna ställer sig avvaktande till.
Enligt alliansbröderna Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) har Sverige
förlorat på att stå utanför EMU. Maud Olofsson (C) och Anders Borg (M)
håller inte med.
De skilda synsätten går igen bland EU-valets valbara politiker. När
Sydsvenskan frågat 39 toppkandidater om Sverige tjänat på att stå utanför
EMU svarar 16 av dem ja, 14 nej.
Centern och Miljöpartiet är emot EMU. Men båda partierna har en ledande
EU-kandidat som anser att Sverige kan ha missgynnats av att ha sagt nej:
– En skakig valuta skapar osäkerhet för svenska företag. Dessutom betalar
svenska konsumenter för en försämrad köpkraft, anser C-kandidaten Abir
al-Sahlani.
– Det ekonomiska utfallet är svårt att sia om på längre sikt, hävdar MP:s
andranamn Isabella Lövin.
KD är för en ny folkomröstning om euron, men ingen av partiets tre ledande
EU-kandidater anser att Sverige uppenbart har missgynnats av att stå utanför
EMU.
– Med en rörlig valuta har Sverige tidigare kunnat parera eurons stigande
värde visavi dollarn, säger Per Landgren, KD:s tredjenamn i EU-valet.
Alla de tre KD-kandidaterna tror dock att euron är bättre för Sverige på sikt.
De ledande V-, JL- och SD-kandidaterna anser att Sverige gynnats av att stå
utanför eurosamarbetet medan nästan alla EU-kandidater från FP och M påpekar
att vårt nej gjort oss fattigare.
Inom S görs det olika bedömningar:
– Kronan har försvagats. I relation till andra länder är svenska folket nu
fattigare, påpekar Hillevi Larsson, EU-kandidat från Malmö, och får medhåll
av Åsa Westlund och Ardalan Shekarabi.
Övriga socialdemokratiska toppnamn – däribland Marita Ulvskog och Göran Färm –
lägger större vikt vid att vårt EMU-nej gynnat svensk export.
– Sverige har hittills inte haft nackdel av att stå utanför, men i det långa
loppet vore det en fördel att vara med, säger Metallbasen Olle Ludvigsson,
partiets andranamn i EU-valet.
Med Miljöpartiets omsvängning i EU-frågan och Piratpartiets intåg har andelen
EU-motståndare minskat bland EU-kandidaterna. På frågan om Sverige gynnats
av medlemskapet svarar 28 huvudkandidater ja, 8 nej.
Samsynen minskar dock när man synar de enskilda svaren. Borgerliga kandidater
betonar att Sverige genom EU-samarbetet vunnit inflytande i världen.
Socialdemokratiska betonar att EU-medlemskapet snarare förändrat Sverige:
– Det har gjort oss mer öppna mot omvärlden, anser Åsa Westlund.
Svenskarnas EU-motstånd minskar. Enligt SOM-institutet i Göteborg är 53
procent av svenska folket numera för EU, 33 procent emot. Även inom
socialdemokratin tycks EU-skepsisen minska.
När Sydsvenskan i februari frågade S-toppkandidaten Marita Ulvskog om Sverige
gynnats av att vara med i EU sade hon att frågan var omöjlig att besvara
eftersom det saknas bra studier. Idag svarar hon ja på samma fråga av
ekonomiska skäl.
– Men på en del områden är det en nackdel att inte kunna fatta egna nationella
beslut, tillägger hon.
Idag framstår Anna Hedh, femtenamn på S-listorna, som ledande
socialdemokratisk EU-skeptiker. Hon anser att Sverige gynnats ”mycket lite”
av att vara med i EU.
EU-frågan splittrar också andra partier. Miljöpartiet kräver inte längre ett
svenskt utträde ur EU och dess tre toppnamn i EU-valet svarar ja, nja och
nej på frågan om EU varit bra för Sverige.
– EU har betytt mycket positivt för våra fattigare grannländer, vilket i sin
tur är bra för Sverige, anser miljöpartisten Isabella Lövin.
Carl Schlyter invänder:
– Medlemskapet har försvårat miljövänlig upphandling, infört en rad
övervakningslagar och kostat mycket pengar.
Också i Junilistan går åsikterna isär. Toppkandidaten Sören Wibe anser att
Sverige förlorat ”allt för mycket av vårt nationella självbestämmande” medan
andranamnet Björn von der Esch anser att Sverige gynnats av EU:s fyra
friheter för människor, tjänster, varor och kapital.
EU-motståndet är mer kompakt i Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Enligt
SD:s toppnamn Sven-Olof Sällström och Margareta Sandstedt förlorade
svenskarna vid EU-inträdet självständighet och självbestämmande.
De ledande V-kandidaterna Eva-Britt Svensson, Hanna Löfqvist och Mikael
Gustafsson anser att EU-medlemskapet minskat Sveriges handlingsutrymme,
demokratiskt och ekonomiskt.
Den förre V-ledaren Gudrun Schyman, som i EU-valet är kandidat för
Feministiskt initiativ, är mer positiv:
– Handelspolitiskt har medlemskapet nog gynnat Sverige, medger Schyman, som
dock oroas över att svensk alkohol-, jordbruks- och utrikespolitik blivit
sämre.