Experter köper inte argumenten

I kommentarerna på Sydsvenskan.se om transitboendet för ensamkommande flyktingbarn framkom en hel del åsikter. Argumenten för och emot haglade. Sydsvenskan undersökte 14 påståenden för att se hur det verkligen ligger till.

"Ensamkommande flyktingbarn är inte barn"

För att tas om hand som ensamkommande flyktingbarn ska barnet vara under 18 år. Migrationsverket bedömer åldern om det inte finns identitetshandlingar. Det är ingen exakt metod och det kan finnas några som i själva verket är äldre. Är det svårt att fastställa ska beslutet vara till barnets fördel.
Experten kommenterar:
”Av de barn som kommer nu kan vi se tydligt att de är i den ålder de uppger. Det var kanske lite annorlunda med de barn som kom från Irak tidigare, där var det mer tveksamt i vissa fall, även om det inte gick att hävda något.” Sema Soer, enhetschef på sociala resursförvaltningen i Malmö.

"Försäkringspremier höjs"

Försäkringsförbundet har aldrig hört talas om att ett försäkringsbolag höjer premierna för att det öppnar en flyktingmottagning eller ett transit­boende på en ort. Försäkringsbolagen tittar på historiska händelser på en ort.
Experten kommenterar:
”Varför skulle de göra det? Det förutsätter att någon vet att flyktingbarnen är kriminellt benägna personer som begår brott.”
Staffan Moberg, förbundsjurist på Försäkringsförbundet.

"Det kostar 100 000 att ta sig till Sverige med smugglare."

Siffran har framkommit i berättelser från flyktingbarn. Eftersom det är dyrt väljer familjerna ofta ut ett barn som anses ha bäst möjlighet att klara sig. Det kan då också skicka hem pengar till familjen. Inte alla, men många barn har hjälp att ta sig till Sverige. Det är inte troligt att små barn tar sig hit på egen hand.
Experten kommenterar:
”Föräldrarna vill ge det bästa möjliga för sina barn. Har man inte förutsättningar för det försöker man se andra möjligheter.”
Per Sörensen, utvecklingsledare på Migrationsverket.

"Hela familjen kommer efter barnen."

Det förs ingen statistik över hur många familjer som följer efter ett ensamkommande flyktingbarn. Däremot finns siffror på hur många föräldrar som söker tillstånd på grund av anknytning till ett barn i Sverige.

2009: 798 ärenden har hittills avgjorts i år. 366 har fått bifall.
2008: 659 avgjordes, 277 fick bifall.

Experten kommenterar:

”I de fall jag känner till har det inte hänt att det kommit en familj efter senare. Jag har inte sett det mönstret.” Sema Soer, enhetschef på sociala resursförvaltningen i Malmö.

"De är inte flyktingar."

Nej, alla är inte det. De är asylsökande och i asylprövningen avgörs om barnen söker skydd som flyktingar, skyddsbehövande eller måste skickas hem.
Experten kommenterar:
”Det finns många goda motiv till att åka till ett land för att få ett bättre liv. Det är en drivkraft för de flesta människor.” Per Sörensen, utvecklingsledare på Migrationsverket.

"Huspriserna sjunker när det flyttar in flyktingar."

Nej, menar Hans Cronholm, mäklare på Svensk Fastighetsförmedling i Vellinge.
– Vi har ett hus till salu i Hököpinge. Priset var satt innan transitboendet blev aktuellt. Visningen är nu och vi har över tjugo inbokningar och jag är säker på att den villan kommer att sluta mycket högre än de 2,3 miljoner kronor vi har satt. Det har blåst över i Hököpinge.

Under det senaste året har villor i Hököpinge sålts för mellan 1 miljon kronor och 3,8 miljoner kronor enligt booli.se.

I Malmö ligger villaområdet Gamla Rosengårdsstaden närmast Rosengård dit många flyktingar söker sig. Där har villor under det senaste året sålts för mellan 1,4 miljoner kronor och 3 miljoner kronor, enligt samma sajt.

"Det blir kulturkrockar i Vellinge."

Nej, det finns det inga vetenskapliga belägg för.
– Kulturkrockar är ett mytomspunnet begrepp. Det betyder att när alla människor med olika kultur möts blir det krockar, ungefär som med bilar. Visst kan det uppstå meningsskiljaktigheter när människor möts, men att det per automatik skulle bli fler eller allvarligare när människor kommer från olika delar av världen finns det inga bevis för. I grunden är vi människor inte så olika. Det finns mer som förenar oss än som skiljer oss åt, säger Margareta Popoola, docent i Imer på Malmö högskola.

"De som kommer är barnsoldater."

Nej, inte generellt. Men en del kommer från krigssituationer och vissa för att slippa militärtjänstgöring i sitt eget land. De flesta barnen kommer från Afghanistan och Somalia.


"Vellinges skattepengar går åt till flyktingbarnen."
Utlägg som kommunen har för ensamkommande flyktingbarn ersätts i princip av staten.

För skolgång: En schablonersättning, i gymnasiet handlar det till exempel om 64 300 kronor per elev och år.

För gode män: Överförmyndarnämnden beslutar om storleken på arvodet. I Vellinge har ännu inte tagits något beslut för de nya gode männen. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar 200 kronor per timme och ersättning för utlägg som till exempel resekostnader.

För transitboendet: Ankomstkommunen Malmö stad betalar för att Attendo Care driver transitboendet i Hököpinge, men får sedan ersättning från Migrationsverket.

Avtalet som Malmö stad har med Attendo Care säger att det i första hand handlar om tjugo barn. Vid ytterligare behov femton platser. Avtalet gäller från den 9 november 2009 till den 8 maj 2010. Avtalet kan förlängas med ytterligare sex månader i taget. Kostnaden för tjugo barn är totalt 7,2 miljoner kronor till avtalet går ut (39 900 per dygn). För varje ytterligare barn betalas 2 200 kronor per dygn. Utnyttjas boendet fullt ut med 35 barn kostar det sammanlagt 13,2 miljoner kronor.

Skulle Vellinge skriva ett avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn får kommunen ersättning med 1 900 kronor för varje belagd plats. Malmö, som är ankomstkommun, får däremot betalt i efterhand för de faktiska kostnaderna.

"Flyktingar lever på bidrag."

Asylsökande har rätt till bidrag fram till den dag som de får uppehållstillstånd eller ett avslag som inte går att överklaga.

Dagbidrag

En vuxen 71 kronor

Två vuxna 61 kronor*

Barn 0–3 år 37 kronor

Barn 4–10 år 43 kronor

Mellan 11–17 år 50 kronor

* Per person

Asylsökande har möjlighet att arbeta under prövningstiden om Migrationsverket bedömer att den blir längre än fyra månader. I gen­omsnitt är handläggningstiden drygt sex månader.

"Flyktingbarnen kommer till Sverige för de vet att de får stanna."

Långt ifrån alla får uppehållstillstånd visar statistik från Migrationsverket. Finns ingen risk för förföljelse eller behov av andra skydd ska barnet så snabbt som möjligt tillbaka till hemlandet.

"Brottsligheten ökar när flyktingar flyttar in."

Det finns ingen statistik som visar hur många flyktingar som begår brott.

Undersökningar har däremot gjorts på var de som är misstänkta för brott är födda. Den senaste från Brå, Brottsförebyggande rådet, är från 2005.

Då studerades 1 520 000 brott. 58 procent av de misstänkta var födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar. 23 procent av brotten var registrerade på utrikesfödda. 19 procent var svenskfödda med en eller bägge föräldrarna födda utomlands.

Om varje grupp ses för sig var 12 procent av de utrikesfödda misstänkta för något brott. 5 procent av de svenskfödda.

"Flyktingarna tar våra jobb."

Efter tre år i Sverige arbetar 30 procent av alla nyanlända, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Merparten av de nyanlända är flyktingar.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som handlar om hur den vill förändra systemet.

Enligt Arbetsförmedlingen finns två förklaringsmodeller till varför så få nyanlända har ett jobb. Det handlar dels om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar i praktiken dels om den strukturella diskrimineringen som finns i vårt samhälle.

Experten kommenterar:
”Kan du inte språket, du har inte några kontakter och är traumatiserad från vad du upplevt i ditt hemland har du inte särskilt bra förutsättningar för att få ett jobb. Ingen kan ta någons jobb, det är kompetens som i den bästa av världar ska styra. Flyktingar får ta de jobb som ingen annan vill ha, så ser verkligheten ut.” Göran Ferm, ställföreträdande avdelningschef på Arbetsförmedlingen.

"Sydsvenskan censurerar åsikter."

Tidningen måste rätta sig efter svensk lag och pressetiska regler. Men att den skulle censurera stämmer inte, enligt Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström.
– Det finns gränser för vad man får säga och trycka i svensk press. Många som till exempel använder vårt kommentarsfält förstår inte när det de skrivit passerar från att vara kritik av invandringspolitik, asylpolitik eller religion, till att bli hetsande mot till exempel flyktingar eller muslimer.

"Sydsvenskan har en politisk agenda."

Som företag står Sydsvenskan för liberala och toleranta värderingar. Enligt Daniel Sandström betyder det att även om tidningen bedriver en objektiv journalistik, är den inte värdeneutral.
– Vi tycker som företag till exempel att främlingsfientlighet är något förkastligt. Vi tycker att tolerans och förståelse är fundamentala faktorer i vårt samhälle. Men vi har ingen ambition att försköna verkligheten. Vi har heller inte någon ambition att svartmåla den. Vi försöker skildra verkligheten så komplex som den är.

"Sydsvenskans opinionsundersökning var en kampanj för flyktingarna."

Målet var, enligt Daniel Sandström, att ta reda på hur det faktiskt låg till.
– Vi ville visa att det finns många olika sätt att se på saken. Vi visste att det fanns Vellingebor som hade en annan åsikt än den som först kom fram. Självklart hade tidningen publicerat även om resultatet hade blivit tvärtom. Vår uppgift är att få svar på hur det förhåller sig i verkligheten, inte försköna den.