I februari röstade riksdagen med bred majoritet igenom Ipred-lagen. Den bygger
på ett EU-direktiv från 2004 och ger författare, kompositörer, filmmakare
och andra upphovsmän rätt att gå till domstol för att begära ut uppgifter om
IP-adresser och fildelare från enskilda Internetoperatörer.
Den borgerliga regeringen tvekade länge att införa en lag som innebär att
känsliga abonnentuppgifter lämnas ut. Motståndet kom främst från
Centerpartiet. Efter flera revideringar blev Ipredlagen föremål för
riksdagsomröstning den 25 februari. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet
gick emot.
Den 1 april trädde den nya lagen i kraft. Redan på eftermiddagen lämnades en
första begäran in till Solna tingsrätt om att få ut uppgifter från ett
Internetbolag om vem som ägde och drev en viss server med
upphovsrättsskyddade filmer som blivit populära bland fildelare.
Ipredlagen har mött hård kritik, inte minst från det nybildade Piratpartiet.
Men Sydsvenskans enkät bland de politiker som står på valbar plats inför
EU-valet visar att kritiken är betydligt mer utbredd än så.
39 politiker fick svara ja eller nej på om de instämmer i följande påstående:
EU har genom Ipred-lagen gått för långt i jakten på fildelare. 38 svarade:
25 politiker svarade ja.
Elva svarade nej.
Två svarade nja.
Bland dem som anser att Ipred-lagen är för långtgående finns Christian
Engström, Piratpartiets förstanamn i EU-valet. Men bland lagens kritiker
finns även företrädare för åtta andra partier.
Bland dem finns två moderata EU-valskandidater:
– Det behövs fler unga politiker i Europaparlamentet som förstår modern
teknik. Idag är medelåldern 55 år, vilket jag tror påverkar en del beslut
där politiker försöker reglera nätet, säger Christoffer Järkeborn, sjätte
namn på Moderaternas valsedlar.
Han får medhåll av partikamraten Pia Kinhult från Ängelholm:
– Ipred-lagen löser ingenting. Det vore bättre om all denna energi lades på
att komma med en modern lösning på upphovsrätt, säger hon.
Vänsterpartisterna Eva-Britt Svensson och Mikael Gustafsson anser att
Ipredlagen leder till en stor och oacceptabel rättsosäkerhet. Det framhåller
också Abir al-Sahlani (C) och Hanna Löfqvist (V).
Enligt Miljöpartiets huvudkandidat Carl Schlyter har europeiska politiker i
allt för hög grad låtit sig påverkas från USA:
– EU-lagarna bygger på lobbyarbete från Hollywood i en blind tro på total
övervakning av Internet, vilket varken är möjligt eller önskvärt, säger han.
Schlyter får medhåll av S-kandidaten Ardalan Shekarabi:
– Musikindustrins lobbyister har vägt alldeles för tungt i Bryssel.
Många av Ipred-lagens kritiker ser den som omodern. Enligt Centerns
huvudkandidat Lena Ek utgår den från fel teknisk utgångspunkt i och med att
den bara letar efter IP-nummer. Enligt Gudrun Schyman (FI) gäller det för
lagstiftarna att låta den nya fildelningstekniken ”utvecklas och bejakas”.
– Det går att skydda upphovsrätten genom att låta tekniken med just denna
skyddande avsikt utvecklas i takt med fildelningstekniken, säger Per
Landgren (KD).
Också S-kandidaten Jens Nilsson anser att det måste gå att hitta andra vägar
att lösa upphovsmannarätten ”än att stänga av det fria informationsflödet”.
Björn von der Esch och Sören Wibe från Junilistan tycker att det är fel att
tackla dagens tekniska utveckling ”utifrån obsolet
upphovsrättslagstiftning”.
– Ipred-lagen kan inte vända utvecklingen, säger Wibe.
Sven-Olof Sällström är Sverigedemokraternas förstanamn:
– Den personliga integriteten måste skyddas. Häxjakten på en stor del av
Europas ungdomar måste upphöra.
I Sydsvenskans enkät försvaras Ipredlagen av elva valbara EU-kandidater: Göran
Färm och Carina Ohlsson (S), Marit Paulsen och Cecilia Wikström (FP),
kristdemokraterna Ella Bohlin och Sofia Modigh samt de fem moderaterna
Gunnar Hökmark, Hans Wallmark, Inger René, Christofer Fjellner och Anna
Ibrisagic.
– Den illegala nedladdningen hotar oetablerade artister. Jag värnar en stark
upphovsrätt som en fungerande del i ett fungerande rättssamhälle, säger Ella
Bohlin.