Du som läser det här äter med största sannolikhet inte 500 gram grönsaker och frukt varje dag. Trots att du vet att du bör göra det, och trots att du har hört det flera gånger, i flera år.
Men du är inte ensam: 91 procent av svenskarna i åldrarna 16 till 84 år äter för lite frukt och grönt.
En av tre som läser den här texten är inte heller fysiskt aktiva en halvtimme om dagen, som bland annat Statens folkhälsoinstitut rekommenderar.
Förmodligen är det långt färre som rör sig en halvtimme om dagen. Kent Nilsson, folkhälsovetare och utredare på Folkhälsoinstitutet misstänker nämligen att alla inte är helt ärliga i den årliga enkäten som institutet gör.
Nya siffror berättar egentligen att svenskarna inte har bättrat sig nämnvärt sedan 2004 vad gäller mat och fysisk aktivitet.
– Vi får se det positivt, det kanske hade varit ännu sämre om vi inte funnits. Nu håller vi en jämn nivå i alla fall, kanske tack vare alla de projekt vi drivit igenom genom åren. Bland annat var vi med och initierade fysisk aktivitet på recept, säger Kent Nilsson, som också är redaktör för undersökningen.
Analysen är att det tar tid.
– Det kan ta generationer att ändra ett beteende. Vi kan se att siffrorna för de som tränar tre gånger i veckan har ökat något, men det är fortfarande inte tillräckligt bra.
På hans avdelning sitter medarbetarna gärna på en pilates-boll vid sina skrivbord. De står gärna också upp och jobbar, berättar han, eftersom stillasittande i sig de senaste åren har uppmärksammats som en riskfaktor.
Men hela folkets vanor är svårare att stångas mot. För att få klarhet i varför ställs sedan två år tillbaka en ny fråga i undersökningen: Vill du ändra dina vanor? Och behöver du i så fall hjälp för att göra det?
Många vill. En del anser sig behöva stöd.
– Detta kan vara väldigt bra för landstingen att veta, för det finns väldiga vinster i att ändra människors levnadsvanor till de bättre, säger han.
För ett par veckor berättade Sydsvenskan att ny forskning från Lunds universitet visar att den som följer Livsmedelverkets alla kostråd – där 500 gram frukt och grönt per dag ingår – också lever längre. Men att det endast är tre procent som följer alla råd till punkt och pricka.
– Det finns så starka kommersiella intressen som kan alla trick för att fresta oss. Det gör det svårare att välja rätt, framhöll då Elisabet Wirfält, nutritionsepidemiolog, som en förklaring.
Klas Tjebbes, styrelseledamot i Sveriges kommunikationsbyråer och vd på en kommunikationsbyrå i Malmö, tror att analysen kan vara korrekt.
– Folkhälsoinstitutet har väldigt små budgetar till att förmedla sina viktiga budskap, medan chipsproducenterna har mycket mer pengar till att tala om för mig att jag ska äta chips. Det är vad jag tror i alla fall. Men det finns ju som tur är många fler faktorer än reklam som påverkar oss människor, säger han.
Han tror att folkhälsan hade kommit längre om staten haft mer pengar till att kommunicera sina budskap på ett kraftfullare och enklare sätt.
Men är det inte enkelt nog, "ät 500 gram frukt och grönt om dagen"?
– Nej. Nu ska jag inte recensera andras sätt att kommunicera, men för att nå fram gäller det att budskapet också ska vara roligt att ta till sig, kännas som en aha-upplevelse. Men vi människor är oberäkneliga. Ibland går det inte ens med all samlad professionalism och vetenskap att räkna ut hur vi kommer att bete oss, säger han.