Högskoleminister Tobias Krantz (FP) tänker att fler fasta jobb ska ge fler
kvinnliga professorer.
– Män är helt enkelt mer benägna att hoppa på osäkra jobb än vad kvinnor är,
säger Krantz.
Han förväntar sig nu att lärosäten ska skapa fler fasta tjänster. De har fått
fem miljarder kronor extra, påminner han. Fasta jobb är bra på många sätt,
påminner han. En trygg forskare vågar vara kritisk och ifrågasätta mer.
– Man vågar hoppa på mer spännande och djärv forskning.
Tobias Krantz har kallats regeringens mest anonyme minister. Men hans namn for
nyligen världen över, med beskedet att Sverige avskaffar systemet där
underrepresenterat kön ges förtur vid lika meriter. Stora medier i USA,
Frankrike, Malaysia, Brasilien och Iran rapporterade med rubriker som
”Sweden to abolish affirmative action”.
”Utbildningssystemet ska öppna dörrar – inte slå igen dem i ansiktet på
studiemotiverade unga kvinnor”, sade Tobias Krantz då.
Många nickade instämmande. Men en fråga dröjde sig kvar. Hur gör vi nu då?
Tobias Krantz hänvisar till de två jämställdhetsdelegationer som regeringen
tillsatt: en för skolan och en för högskolan.
– Det finns också en delegation som ska locka fler unga tjejer till tekniska
utbildningar.
Sådana grupper och delegationer har funnits sedan både du och jag var barn.
De brukar sällan lyckas så bra. Varför är det annorlunda nu?
– Ojämställdhet i högskolan har byggts upp under en mycket lång tid. Det
ändrar man inte över en natt. Men det är fel att börja med att diskriminera
unga kvinnor, och det var därför vi tog bort särbehandlingen.
Om man vänder på det: vad är problemet med att de flesta professorer är män
och de flesta studenter är kvinnor?
– De flesta av oss tror att män och kvinnor är ungefär lika begåvade. Då
sticker det i ögonen att bara 18 procent av professorerna är kvinnor och att
– ännu allvarligare – att bara 25 procent bland nyrekryterade professorer är
kvinnor.
Män har enligt Krantz upplevt att de kunnat få bra löner och bra jobb utan att
plugga vidare.
– Det där kommer att förändras. Kunskap blir viktigare. Även för män.
Högskolor och universitet ska även locka studenter från studieovana miljöer.
För medelklassens barn i Limhamn och centrala Lund är det ofta självklart
att samla universitetspoäng. I socialt utsatta stadsdelar är det inte lika
givet.
– Vi har tyvärr inte sett mycket positiva tecken om att det förändras, säger
Tobias Krantz.
Frågan om social snedrekrytering var het för tio år sedan, men har nu kommit
lite i skuggan av könsdebatten. Tobias Krantz hoppas att
studiemedelshöjningen – 430 kronor extra per månad från årsskiftet – ska få
fler att plugga vidare.
– Vi höjer dessutom fribeloppet, vilket gör att man kan arbeta vid sidan av
studierna. Det är en viktig del i att motverka den sociala
snedrekryteringen.