Lawen Mohtadi, redaktör för tidskriften Slut:
– En jätteviktig fråga för mig är kvinnors rätt till egen försörjning. Det
är begränsande för ens självständighet att vara beroende av en annan person
ekonomiskt. Kvinnor har mindre pengar än män. Yrkesgrupper med många kvinnor
– vård, barnomsorg – nedvärderas. På något sätt betraktas omsorgsyrken inte
som riktiga jobb. Det är mer som en förlängning av kvinnors omsorger i
hemmet. Liksom: bra att de kan jobba lite med det där.
– Något annat jag känner starkt för är rätten att röra sig fritt i
samhället. Kvinnor upplever att de inte kan klä sig som de vill. De undviker
vissa barer för att de inte känner sig säkra. För en transperson eller någon
som bryter mot normer kring kön i sin klädstil och sätt att vara så kan en
sån vardaglig sak som en bussresa vara laddat. Det finns en fientlighet. Ett
hot om våld. Våldet finns så starkt i vår kultur. Jag är rädd för att det
blivit så normaliserat att vi inte ens ser det. Det gäller förstås inte bara
transpersoner. Det finns också en rasistisk fientlighet i det offentliga
rummet, där exempelvis afrikaner och romer får utstå otrevligheter,
trakasserier och öppen rasism.
– Kvinnodagen är viktig. Det är förnedrande att vi förvägras leva våra
liv på samma villkor som män.
Göran Hägglund, socialminister och ledare för kristdemokraterna:
Du är den ende partiledaren som inte kallar sig feminist. Varför?
– Det leder till fler frågor än svar. Nästa fråga blir bara: Vilken typ av
feminist är du? Jag vill fokusera på innehållet i arbetet för jämställdhet.
Göran Persson och Bo Lundgren kom ut som feminister samtidigt. Men det gav
inte så himla mycket information om vad de egentligen ville göra.
Många hävdar att vårdnadsbidraget som du drivit igenom är en
kvinnofälla?
– Då utgår man från att kvinnor inte har förmåga fatta egna beslut. Det
synsättet är främmande för mig.
Vilken är den viktigaste kvinnofrågan just nu?
– Lika lön för lika arbete. Fortfarande råder omotiverade skillnader i
betalning. Löner spelar stor roll för andra områden, till exempel uttag av
föräldraledighet.
– Sedan tycker jag att arbetet för mer jämställd vård är viktigt.
Fortfarande råder skillnad vad gäller tillgång till bästa vård och mediciner.
Vad gör du åt det?
– Vi tar fram statistik över skillnaderna och satsar nu 90 miljoner kronor
på forskning kring just detta.
Vilket är världens jämställdaste land?
– De nordiska länderna ligger i topp. Men vi ligger fortfarande efter andra
vad gäller toppositioner i näringslivet.
Christina Claesson, författare:
Författaren Christina Claesson har stått på många barrikader i sina dagar,
men aldrig kallat sig feminist.
– Jag tycker inte om att sätta mig i -istläger. Men jag är för jämställdhet,
förstås, det borde vara en självklarhet.
Feminism är bara en sida av saken, menar hon. Och man ska akta sig för
att skapa motsättningar i jämställdhetsfrågan.
– Det leder inte framåt. Först gapar den ena sidan mest, sedan den andra.
Vad frågan handlar om för både män och kvinnor är att öka jämställdheten,
och polariserande strider mellan feminism och den andra sidan gör att man
tappar fokus på vad som är viktigt.
Att tala om vad som är mest angeläget i jämlikhetssträvandena just nu
är vanskligt, menar Christina Claesson. Det blir gärna ett utpekande av
något som är aktuellt för dagen när det i själva verket handlar om en bred
syn.
– Jag är inte beredd att kasta mig på en vagn och uttrycka kategoriska,
slagfärdiga grejor om jämställdhet. Det blir mer till skada än nytta. Det
handlar ju om människor, och om man börjar börjar puckla på varandra och
inte kan samarbeta har man tappat perspektivet.
Jämställdhet är en fråga som genomsyrar allt i livet, vänskap, kärlek,
familj, barn, säger hon.
– Det viktiga är ju det vi verkligen har gemensamt – våra barns framtid.
Idriz Karaman, imam i Malmös bosniska moské och huvudimam för Sveriges
10000 bosniska muslimer:
– I Bosnien är 8 mars nästan en helgdag. Män köper presenter till kvinnor.
Ändå har kvinnorna i Sverige det mycket bättre. Det är mer manschauvinism i
Bosnien. Precis som i Sverige är det vanligt att kvinnorna jobbar utanför
hemmet. Ändå är det kvinnorna som sköter uppgifterna hemma. Män som gör
traditionellt kvinnliga sysslor hemma kallas ett lite förklenande ord. Det
är lite svårt att översätta, men det har med sådana sandaler som man har på
sommaren att göra.
Toffel?
– Just det! Men när bosnier flyttar till Sverige så påverkas de. De delar
mer på sysslorna hemma, och det är inte mer än rätt. Min fru är
sjuksköterska. Hon har det mycket tyngre på jobbet än vad jag har det. Då är
det klart att jag gör saker hemma.
– En del misstolkar Koranen och säger att ”kvinnor ska lyda”. Men
egentligen kan inte det ordet översättas med lyda. Koranen säger att kvinnor
ska lyda om det är rättvist. Koranen säger att män ska bry sig om sina
fruar. Man kan inte bara plocka ut det som gynnar männen i Koranen. Vår
profet brukade ta hand om sig själv. Men en del av dem som säger sig följa
honom kan inte ens koka kaffe utan sin fru.
– För min del handlar åttonde mars om att påminna om kvinnors situation även
de andra 364 dagarna.
Layla Saleh, arbetar med integration av irakier i Malmö, initiativtagare
till kvinnonätverk på Rosengård, engagerad i projekt mot hedersvåld:
– Kamp för kvinnors rättigheter kräver stabila samhällen. Kriget i Irak och
i andra länder i Mellanöstern har försvagat kvinnokampen. Fredsarbetet är
viktigare, för fred är den främsta kvinnorättsfrågan. Det är slöseri med tid
att ägna sig åt annat, säger Layla Saleh uppgivet.
Hon berättar att i Irak dör tjugo kvinnor om dagen, minst. Kriget har
gjort miljoner barn föräldralösa och miljoner kvinnor till änkor. Miljoner
kvinnor har sökt sig till Syrien för att försörja sig som prostituerade.
Till Saudiarabien säljs 16-åriga flickor för mellan 100 och 200 dollar
för att gifta sig med rika, äldre män. De kan inte åka hem till krigets Irak
för då dör de och de kan inte stanna i ett liv där de utnyttjas sexuellt och
utsätts för våld.
– Förr i tiden, på 1970- och 1980-talen, fanns många aktiva
kvinnoorganisationer som kämpade för kvinnors rättigheter. Solidariteten
mellan kvinnor i olika länder var stark. Jag ser inte den solidariteten nu,
när den behövs så väl.
Vad önskar du?
– Jag önskar att all världens regeringar protesterar mot kriget.
Vad kan du själv göra?
– Jag är med i fyra föreningar, jag chattar i politiska forum på nätet, jag
försöker påverka men känner mig maktlös. Det gör väldigt ont.