Han tycker därför det är dags att sluta skuldbelägga kvinnor som inte kan
eller vill amma.
– Det finns många goda skäl att amma, men omsorg om barnets hälsa hör inte
till dem, fortsätter han och vill få stopp på den syn som åtminstone råder i
Norge:
– Här jämställs nappflaskan och bröstmjölksersättningen med misshandel.
Sydsvenskan når Sven M Carlsen på hans kontor på Norges tekniska och
naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Trondheim. Han baserar sina
påståenden på egen forskning och på resultat från ett omfattande
amerikansklett forskningsprojekt i Vitryssland.
Den pågående studien omfattar 17 000 mödrar och deras barn. Efter sex och ett
halvt år kan forskarna inte påvisa några egentliga skillnader i hälsa mellan
barn som fötts upp på flaska och dem som fått bröstet.
– När barnen var ett år fanns det mer allergi bland flaskbarnen och det är
odiskutabelt, säger Sven M Carlsen. Men när de blivit sex och ett halvt år
gamla var det någon övervikt för allergi bland bröstbarnen.
Sven M Carlsen är noga med att påpeka att hans syn på amning gäller för
kvinnor som lever i utvecklade länder.
– I Afrika och Asien har amningen en betydande hälsoeffekt eftersom
bröstmjölksersättningen oftast blandas ut i förorenat vatten. Men det är
inte rimligt att hålla kvinnor i industriländer som gisslan på grund av ett
problem i utvecklingsländerna.
Sven M Carlsen säger att hans egen forskning visar på ett klart samband mellan
halten av det manliga könshormonet testosteron och en kvinnas förmåga att
amma. Ju högre halt desto svårare har hon att få igång mjölkproduktionen.
– Bland annat har rökare och överviktiga högre testosteronhalter under
graviditeten, säger Sven M Carlsen. Det är därför inte direkt kvinnans
inställning och vilja att amma som styr om hon också kan amma.
Enligt Sven M Carlsen är hans forskningsresultat om testosteronets betydelse
en helt ny kunskap.