Mer än dubbelt så många studenter nekas studielån efter en ändring av reglerna. Däremot ser lärosätena ingen ökad genomströmning av studenter, vilket var målet med regeländringen.
Vad halvårsskiftet 2010 infördes nya regler för vem som får ta studielån. Kraven blev strängare för hur många poäng studenten måste ta, och numera är det mycket få skäl som räknas som godtagbara för att man hoppar av en utbildning.
Tidigare kunde Centrala Studiestödsnämnden, CSN, godta skäl som att man valt fel utbildning, att avhoppet skedde för många år sedan, eller att man jobbat studentfackligt och därför inte tagit de poäng som egentligen krävs för att få ytterligare studielån. Om avhoppet skett för länge sedan kunde CSN ta hänsyn till det. Detta går inte längre – ett avhopp är ett avhopp, när i tiden det än skett.
Idag finns det egentligen bara tre giltiga skäl: att utbildningen har stora brister, att man blir sjuk eller att någon närstående dör.
Resultatet är att betydligt fler får avslag idag på sin ansökan om studielån. 2010–2011 fick över 18 000 personer avslag på sin ansökan om studielån för att de haft för dåliga studieresultat. Det var mer än dubbelt så många som året före. Och förra läsåret ökade antalet avslag ytterligare till nästan 20 000, visar en statistikkörning som CSN gjort åt Sydsvenskan.
Det är också betydligt krångligare både för CSN och de sökande studenterna att ta fram den dokumentation som behövs. Särskilt gäller det om det var väldigt länge sedan avhoppet skedde. CSN såg snabbt att detta var ett problem och begärde bara ett par månader efter regeländringen att riksdagen skulle införa en bortre gräns för hur lång tid ett studieavhopp ska räknas. Ansvarig minister Nyamko Sabuni har varit positiv till en ändring men än har inget hänt.
– Man håller på att titta på frågan i regeringskansliet. Vi hoppas kunna återkomma till detta innan årets slut, säger Elin Boberg, pressekreterare på utbildningsdepartementet.
Orsaken till regeländringen var att regeringen vill öka genomströmningen av studenter på högskolorna. CSN har gjort en rundringning till ett antal lärosäten. Deras svar: de ser inte att reformen gjort någon skillnad.
Längre utbildning för var fjärde
I början av sommaren publicerade CSN en rapport efter att ha gjort en undersökning bland 2000 studenter om vilka konsekvenser ett avslag fick för dem. Bara 30 procent svarade. Av dem svarade 12 procent att de ansträngt sig mer och därför lyckats bättre i sina studier. 27 procent angav att avslaget betydde att studierna tog längre tid. 76 procent sade att de ändå hade fortsatt på den tänkta utbildningen.
Ökade krav på flera punkter
Det är inte bara "preskriptionstiden" bakåt som har blivit strängare med de nya reglerna.
Kraven har också ökat på studietakten.
Förut krävdes att studenten skulle ta minst 75 procent av de poäng som anses vara heltidsstudier. Men det kunde räknas över den totala studietiden, bara snittet var minst 75 procent. Idag säger reglerna att studenten måste klara minst 75 procent av poängen varje enskilt år.
Studiemedel ska börja återbetalas inom sex månader efter avslutade studier. Hur mycket man betalar tillbaka i månaden beror på hur mycket man lånat, hur gammal man är och hur hög räntan är. Ju äldre man blir, desto högre belopp får man betala.
Lånet ska vara slutbetalat senast det år man fyller 60, men man får aldrig använda mer än 25 år på att betala tillbaka. Om man inte kan betala kan man ansöka om nedsättning, men då får man betala desto mer senare.