Till och med den 14 juli har 1 153 barn och ungdomar under 18 år utan
vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn, sökt asyl i Sverige under
året. Under flera år har mottagningssystemet för dessa barn varit mycket
ansträngt, men nu har läget förbättrats.
En ljuspunkt är att antalet så kallade ankomstkommuner, där barnen väntar på
permanenta boendeplatser i andra kommuner, har ökat från fyra till nio,
varav flera i Norrland. Trycket på de fyra ursprungliga kommunerna, alla i
södra Sverige, har minskat och den regionala fördelningen har förbättrats.
Ett regionalt baserat nytänkande har också etablerats vad gäller permanenta
boendeplatser i och med regeringens samordnare Björn Eriksson. Ensamkommande
barn har ofta stora behov och med regionalt samarbete kan mindre kommuner
dela ansvaret för boendeplatserna.
Nu anger Migrationsverket att överenskommelser med kommuner och regioner finns
om totalt 1 976 boendeplatser, vilket innebär att 730 nya platser tillkommit
i år. Östergötlands och Västerbottens län har till och med erbjudit fler
platser än de först avsåg.
De absolut flesta ensamkommande barnen kommer från krigs- och konflikthärdarna
Afghanistan och Somalia.
Redan i fjol kom 2 250 barn och ungdomar under 18 år till Sverige utan
vårdnadshavare och sökte asyl, en ökning från 1 510 barn året före.
Trots ljusningen är behovet större än de redan avtalade platserna. Tidigare år
har antalet asylansökningar från ensamkommande barn ökat under sommaren och
gradvist ökat under hösten. I sin senaste prognos till regeringen siade
Migrationsverket om att cirka 3 000 barn kommer i år.
En vädjan från verket, Rädda Barnen och Barnombudsmannen, har också skickats
till alla kommunalråd i Sverige om fler platser, samt om tidigareläggning av
redan erbjudna platser.