Det visar en rapport som Skolverket publicerar idag.
Hösten 2008 startade ett försök med gymnasiala lärlingsutbildningar på ett antal skolor i Sverige. Många skolor var intresserade av att vara med i försöket och därför har många elever, mer än 13 000, påbörjat utbildningarna under de tre år försöket pågick.
Men mer än hälften av dem hoppade av under utbildningens gång. Av den första kullen, som började 2008 och gick ut 2011, hade var fjärde elev slutat efter ett år. Efter två år hade var tredje elev slutat, och när de tre åren var till ända, fick bara 44 procent av de som en gång hade startat utbildningen, ett slutbetyg.
Ett av Jan Björklunds främsta argument för att införa lärlingsutbildningar på gymnasiet har hela tiden varit att ge ett alternativ till skoltrötta elever och minska avhoppen från gymnasiet. Men idag argumenterar statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet att lärlingsförsöket ändå är lyckat, eftersom avhoppen i gymnasieskolan totalt inte blivit fler.
– Vi hade kanske hoppats att det skulle vara några fler som stannade på utbildningen. Men det passar inte alla. En del som gått där har inte varit tillräckligt motiverade, säger Bertil Östberg.
De flesta som hoppade av, bytte till en vanlig yrkesinriktad gymnasieutbildning i stället. På dessa utbildningar, där en mycket större del av undervisningen försiggår i skolan, var det mer än två tredjedelar av eleverna som fick ett slutbetyg.
Sedan i höstas är lärlingsutbildningar ett permanent inslag i gymnasieskolan. Siffror på avhopp under det här skolåret finns inte än.
Nu har Skolverket fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur utbildningarna kan förändras så att fler elever stannar kvar. I rapporten föreslår man redan några åtgärder, till exempel att studie- och yrkesvägledningen måste bli bättre och att eleverna borde vara en större del i skolan under början av utbildningen, medan de ska vara en större del ute på arbetsplatsen i slutet av utbildningen.
Samtidigt har regeringen redan öppnat för en ännu mer praktiskt inriktad utbildning på gymnasiet. Den heter yrkesintroduktion och är en del av det som tidigare var det individuella programmet. Tanken är att eleverna ska kunna gå där i upp till två år. Mycket av skoltiden försiggår på en arbetsplats, och efter att utbildningen är färdig får eleven ett yrkeskunskapsbevis.
– Du får ingen yrkesexamen, men man ska få ett yrkeskunskapsbevis för sina kunskaper. Det vill vi tydliggöra i regelverket, säger Bertil Östberg.
De elever som valde att stanna kvar på lärlingsutbildningen, trivdes. Åtta av tio sade att de skulle välja samma utbildning igen.