En vindkraftspark i Hanöbukten kan generera lika mycket elektricitet som de båda Barsebäcksreaktorerna. Men Försvarsmakten motsätter sig planerna eftersom de 200 meter höga snurrorna kan störa flygningarna på militärbasen i Kallinge.
För skånska Eolus Vind, som äger 60 procent i Blekinge Offshore, innebär utredningen att flera av deras planerade projekt riskerar att gå i stöpet.
– Tills utredningen är klar kommer bygglov för nya vindkraftverk inte att beviljas. Det har skapat en viss osäkerhet hos investerarna, säger vice vd Per Witalisson.
Anders Nilsson är projektledare för Blekinge Offshore, som sedan 2008 har undersökt möjligheten att bygga uppemot 800 vindkraftverk några kilometer öster om Hanö. Nyheten om att de eventuellt kan ställa till med problem för bland annat stridsflygplanet Jas 39 Gripen kom som en överraskning.
– Det är ett mycket märkligt utspel. För mig är det helt orimligt att Jas-planen använder en teknik som slås ut av vindkraftverk, säger Anders Nilsson.
Försvarsmaktens vindkraftsutredning, som omfattar tio militärflygplatser runt om landet, beräknas vara klar i september. Förutom Blekinge berörs Gotland och stora delar av Östergötland, där upp till fyra mil stora land- och havsområden berörs.
Miljöpartiets energipolitiska talesperson Per Bolund är kritisk till utredningen.
– Försvaret måste anpassa sig efter vindkraften och inte tvärtom. Klimathotet är betydligt större än ett militärt hot mot Sverige och då måste försvaret hjälpa istället för att stjälpa, säger han.
– Om Jas-planen dessutom ska exporteras till länder där det finns betydligt fler vindkraftverk än i Sverige måste de hitta tekniska lösningar som gör att de kan flyga under de förutsättningarna.
Enligt Försvarsmakten är syftet med utredningen att underlätta för kommunerna vid beslut om vindkraftsanläggningar.
Vindkraft och Jas-plan har funnits länge. Varför kommer den här utredningen nu?
– Tidigare har varje enskilt fall prövats individuellt. Nu tar vi ett samlat grepp, säger Philip Simon, pressekreterare på Försvarsmakten.
Ett av problemen är att stridsplanets radar kan låsa på vindkraftverkets vingar istället för på det framförvarande planet vid start och landning, vilket gör det svårt för piloten att hålla rätt avstånd. Även nattflygning, fallskärmsflygning och i princip all helikopterverksamhet kan påverkas av de roterande kraftverken.
Ett byggstopp på flera av Sveriges bästa vindkraftsområden innebär att kostnaderna för fortsatt utbyggnad blir betydligt högre, menar Per Witalisson.
– Ska man uppfylla målen utan att utnyttja de bästa platserna kommer vi att få bygga fler kraftverk, säger han.