Snart kommer huvudvärkstabletterna till en Icahylla nära dig. I går, den 1
november, miste Apoteket sitt monopol på att sälja läkemedel. Nu kan också
andra driva apotek, och vanliga mataffärer kan sälja smärtstillande
tabletter och annan icke receptbelagd medicin.
Affärerna ligger i startgroparna. Inom ett par veckor kommer det att finnas
läkemedel i de stora affärskedjorna.
Ingen vet vad det här betyder för hur mycket läkemedel vi äter. Men meningarna
går vitt isär om huruvida det är en bra eller dålig idé att göra det
betydligt lättare att få tag på läkemedel.
– Jag befarar att det kommer att öka användningen. I och med att läkemedel har
sålts bara på Apoteket så finns det en mental uppfattning att det här är
inte vilken vara som helst. Men när det finns överallt att köpa tänker man
att det kan väl inte vara så farligt, säger Elina Linna, riksdagsledamot för
Vänsterpartiet.
Huvudargumentet för en förändring är att tillgängligheten och valfriheten blir
större, samt att läkemedel väntas bli billigare när konkurrensen
ökar.Försäljningen av receptfria läkemedel har ökat stadigt under hela
2000-talet. År 2000 sålde apoteket receptfria läkemedel för 1,8 miljarder
kronor. Förra året var den siffran 3,1 miljarder, en tredjedel av apotekets
totala försäljning. Antalet dygnsdoser har ökat med 24 miljoner under samma
tid.
En del av förklaringen är att reklamen för läkemedel har ökat och antalet
receptfria produkter blivit fler, tror läkemedelsanalytikern Peter Persson.
– Försäljningen ökar när det blir receptfritt för det blir lättare att få tag
på. Nu tror jag att försäljningen ökar ännu mer när tillgängligheten blir så
mycket större, säger Peter Persson, som jobbar på Apotekens Service AB, ett
statligt bolag med uppgift att hålla koll på läkemedelsförsäljningen.
Av de sålda läkemedlen var det medel mot värk och feber som utgjorde största
delen.
Exakt vem som äter mer läkemedel är det ingen som vet, men många tecken tyder
på att ungdomar, och särskilt unga tjejer, äter mer och mer smärtstillande
medel. Forskare och skolsköterskor bekräftar den bilden.
På Giftinformations- centralen, som informerar både privatpersoner och
sjukhus om förgiftningar av olika slag, har antalet frågor rörande
förgiftade ungdomar ökat med 70 procent sedan år 2000.
– Vanligast är smärtstillande och lugnande medel. De finns överallt och de har
effekt, säger Jonas Höijer, läkare på Giftinformationscentralen. Han påpekar
att de bara får in frågor när någon har tagit väldigt många tabletter
samtidigt, och därför inte har någon bild av hur det vardagliga användandet
av smärtstillande ser ut.
Giftinformationscentralen har varit emot att smärtstillande medel med
paracetamol i, som Alvedon och Panodil, ska få säljas utanför apoteken.
Paracetamol ger akut förgiftning och kan orsaka skador på levern när man tar
för mycket.
– Paracetamol är en av de förgiftningar som har ökat väldigt tydligt just hos
ungdomar det senaste decenniet. Det är alldeles klart att släpper man fri
den typen av läkemedel så ökar risken för överdoser ännu mer, säger Jonas
Höijer.
För just ungdomar kommer alternativet mataffär att vara stängt. Där blir det
en åldersgräns på arton år för att få köpa smärtstillande. De förpackningar
som säljs i vanliga affärer får heller inte vara lika stora som de som
apoteken säljer.
FRÅGAN:
Vad betyder den här förändringen för dig?
Sofie Angantyr, apotekstekniker på Apoteket Måsen i Kirseberg:
– Jag tror inte att det innebär någon större förändring i arbetsuppgifterna,
men förmodligen blir det mindre personal på varje arbetsplats. Jag kan tänka
mig att utbudet kommer att breddas. I andra kedjor utomlands har de mycket
mer varor som kanske inte är direkt kopplade till läkemedel. Det här
apoteket är ett av dem som ska säljas, så här blandas oro med spänning när
man pratar om vad som ska hända.
Ska det vara åldersgräns på värktabletter?
Reachell Ponce, 16, och Sanna Månsson, 14: Reachell Ponce:
– Det är ju jättelöjligt. Varför ska det vara åldersgräns i mataffären men
inte på Apoteket? Alvedon behöver man ju inte recept på.
Kommer det att säljas mer läkemedel nu?
Sanna Månsson:
– Ja, det blir ju lättare att köpa.
Äter unga tjejer mycket smärtstillande?
Reachell Ponce:
– Bland mina kompisar har det ökat, men det är för att de har mensvärk.
Vad tror du förändringen betyder?
Martin Svensson med dottern Lo Hansson:
– Det innebär att folk kanske inte får den hjälp de behöver. Man får bra hjälp
på Apoteket. Den kunskapen har man inte på Ica.
– Sedan kan det avdramatisera läkemedel, så det känns ok att köpa fast man
inte behöver. Det är dåligt. Fast om jag är på Coop och ändå ska ha
huvudvärkstabletter är det klart att jag kommer att köpa det där.
Kommer du fortsätta att handla på Apoteket?
Allan Lejon, Malmö:
– Ligger Apoteket kvar där det gör nu och om de håller samma priser, så
fortsätter jag handla där. Jag är inte så mycket för privatisering, jag tror
att det blir indragningar.