Finns det ett skydd mot Alzheimers sjukdom?
Två läkemedelsstudier i Malmö ger hopp om ett verkningsfullt vaccin.
- Vi kan se en tydlig minskning av plack som skadar hjärnan, säger läkaren
Henrik Östlund.
För fem år sedan startade vaccinstudierna på neuropsykiatriska kliniken vid
Skånes universitetssjukhus i Malmö. Nu är de inne i fas tre, den avgörande
prövningen på tusentals patienter med demenssjukdomen alzheimers.
- Bolagen kämpar om att komma först. Man räknar med att 60-70 procent av alla
demenssjuka har alzheimers så det rör sig om stora patientgrupper. Enbart i
Skåne insjuknar tvåtusen personer varje år, säger professor Lennart Minthon.
Han är chef för neuropsykiatriska kliniken som är erkänd för just sin
alzheimersforskning. Längst har studierna kommit kring antikroppar mot
amyloid, ett elakt protein som skadar hjärnan hos alzheimerssjuka.
- De amyloida proteinerna ökar i antal, klumpar ihop sig till nystan som
bildar plack. De förstör hjärncellerna och förbindelserna mellan dem.
Hjärnans eget renhållningssystem orkar inte sopa bort dem, säger överläkaren
Henrik Östlund.
Patienterna i undersökningarna får en gång i månaden en dropplösning med
antikroppar mot amyloid. På så vis hoppas man minska plackbildningen så att
hjärnan fungerar bättre.
Metoden har fungerat på möss och marsvin och är en form av vaccinering.
- Studien är inte klar, men vi kan se att placken i hjärnan minskar med
åtminstone tio till femton procent. Det är mycket. Om den goda effekten
håller i sig skulle det öka patienternas livskvalitet, säger Henrik Östlund.
På Malmökliniken ingår ett tiotal deltagare i vardera studien, övriga
patienter kommer från forskningskliniker i andra länder.
- Det är positivt att vi har kommit så här långt. Studierna kostar miljarder
att genomföra för bolagen. Får vi bingo kan vi erbjuda patienterna den allra
senaste behandlingen, säger Lennart Minthon.
För omkring tio år sedan kom de första alzheimersmedicinerna. De kan
egentligen inte bromsa sjukdomsförloppet, men lindrar symptomen.
Om behandlingen med antikroppar, vaccineringen, fungerar bra stoppas
nedbrytningen av hjärnan och patienterna kan bli friskare än tidigare.
Förlorade hjärnceller kan dock inte ersättas.
- Sjukdomsprocessen börjar långt innan man ser symptomen. Därför blir det i
framtiden extra viktigt att ha bra metoder för att upptäcka sjukdomen
tidigt, säger Henrik Östlund.
Resultaten av Malmöstudierna beräknas vara klara 2013. Om läkemedlet godkänns
kan det stå på apotekshyllan om fem år.
- Vi hoppas få fram ett riktigt botemedel. Den dagen det sker kommer samhället
att kräva screeningundersökningar av stora delar av befolkningen, säger
Lennart Minthon.