Det var ett typiskt Jan Björklund- citat, helt i linje med hans ambition att
visa att den svenska skolan befinner sig i en djup kris.
Det fanns dock ett problem med Björklunds uttalande. Det var, om inte ljug, så
åtminstone en mycket märklig tolkning av statistiken.
OECD (ett samarbetsorgan för västländer) gör undersökningen Pisa (Programme
for International Student Assessment). I de delar av Pisa-undersökningen som
rör skolk, frånvaro och ordning hamnar Sverige någonstans i mitten, i
närheten av OECD-genomsnittet.
Den här veckan har hela skol-Sverige diskuterat Jan Björklunds hederlighet.
Anledningen: Sveriges Radios programserie ”Kris i skolan?”, som inleddes
förra helgen.
Första programmet visade att Jan Björklund på punkt efter punkt feltolkat
forskning i sin iver att ge en mörk bild av den svenska skolan.
Nu är Björklunds kritiker på krigsstigen. Lärarförbundets ledning anser att
Jan Björklund svartmålat skolan för att ”plocka politiska poäng”.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson sade i går att ”förvrängd statistik
och populism inte kan få ligga till grund för skolpolitiken”.
Jan Björklund medger att han slarvat, men tycker ändå att programmet ”gör en
höna av en fjäder”.
Och frågan är om Jan Björklund skadas särskilt mycket av uppgifterna om hans
kreativa bruk av statistik.
Att skolan har problem ifrågasätter ingen. Bilden av en skola i djup kris har
fått fäste hos breda lager av befolkningen. Tanken att det var bättre förr
är förförisk, och många är säkert villiga att förlåta Jan Björklund hans
överdrifter.
Att skolforskarna inte är överens med skolministern spelar inte så stor roll.
För det första är forskarna försiktiga och vill ogärna dras in i
dagspolitisk polemik. Därför syns de sällan i debatten.
För det andra dras landets lärarhögskolor med dåligt rykte. Borgerliga
politiker anser ofta att de är (vänster)politiserade, och tar inte
forskningen därifrån på allvar.
I arbetet med ett reportage om betyg förra våren intervjuade jag Jan Björklund
på telefon. Jag sammanfattade svenska betygsforskares rön för skolministern:
betyg är mest bra för den som redan är duktig.
”Helt fel”, svarade ministern obekymrat.
I reportaget dömde forskarna ut Björklunds betygspolitik.
Reaktionerna som strömmade in i mejlboxen efteråt talade sitt tydliga språk:
de flesta såg skolforskarna som flummiga 70-talsdrömmare som inte fattar att
elever behöver tidiga betyg och auktoritära lärare.
En ”fd lärare och skolledare” skrev en insändare i SvD i går som säger en del
om folkopinionen:
”Bra att Björklund med kraft driver sin ambition om en bättre skola utifrån
dagens bistra verklighet och inte förlitar sig på vetenskaplig forskning."