Men vad är proven egentligen – bra måttstockar för kunskap som garanterar en
bättre och likvärdig skola över hela landet – eller tidstjuvar som varken
gör till eller från för elevernas kunskap?
Politikerna har beslutat om proven i fast övertygelse om det första. Men i
andra länder som haft nationella prov längre än Sverige har kritiken varit
stark. Nu ansluter också svenska forskare till kritiken.
– Lärarna ser det som en arbetsbörda som man inte fått resurser för att
genomföra. Sen finns det inte riktigt någon diskussion om varför man gör
det. Man säger att man ska pröva elevernas kunskap, men inget säger att man
måste dra hela apparaten med nationella prov för det, säger Johannes
Lunneblad, universitetslektor på institutionen för pedagogik, kommunikation
och lärande vid Göteborgs universitet.
Han var med vid ett tillfälle när femteklassare gjorde sitt nationella prov.
Hans slutsats är att resultaten från det provet inte går att använda till
något alls, eftersom så mycket kring provet gjordes felaktigt. Ändå används
resultaten som ett slags bevis på både den enskilde elevens kunskap, och för
att visa att skolan är ”bra” eller ”dålig”. Johannes Lunneblad efterlyser
att proven används till att förändra något i de skolor som får dåliga
resultat, något som han inte tycker sker idag. Istället blir receptet ofta
fler test.
– Det blir som att någon är sjuk och man ropar på fler hälsokontroller i
stället för att prata om varför folk mår som de gör, säger han.
De nationella proven är tänkta att ge en jämförbar bild av elevernas kunskaper
i olika delar av Sverige. Men när Skolinspektionen kontrollrättade
nationella prov förra året, såg man att rättningen skilde sig mycket åt.
Allra störst var skillnaden när man testade elevernas skrivförmåga i svenska
språket, och den blev större ju äldre eleverna blev.
Internationellt är det mycket ovanligt att man gör som i Sverige och låter
lärarna rätta sina egna elevers prov. Normalt görs rättningen centralt.
– Huvudsyftet med proven är likvärdighet, och det bygger på att resultaten är
pålitliga. Men variationen mellan olika bedömare på enskilda texter kan vara
mycket stor, så det finns fog att kraftigt ifrågasätta om de fyller den
funktionen, säger Eric Borgström.
Han är doktorand i Svenska språket på Örebro universitet och har tittat på hur
tredjeklassare utför skrivuppgifter i svenska. Han är kritisk till att
proven inte alltid mäter det som de utger sig för att mäta. Han tycker att
bara vissa färdigheter syns i proven, och de elever som inte gör på det sätt
som förväntas, kan bli nedvärderade.
– När de nationella proven infördes gjordes det med en retorik som handlade om
att synliggöra kunskapsbrister. Men det kan lika gärna handla om att man
osynliggör styrkor, summerar Eric Borgström.
I England och USA, där provkulturen är stark, är kritiken från forskare hård.
Där har man sett en tydlig utveckling mot att skolor och elever lär bara det
som behövs för att få bra på proven.
– I debatten sägs proven vara problemlösande, men det behöver nyanseras. Det
kan skapa nya problem, som att centralt utarbetade prov snävar in kursplanen
och att man lär för proven. Proven är inte bara neutrala måttstockar utan
påverkar också utbildningen, säger Eric Borgström.