Den slutsatsen drar utredaren Claes Stråth, som på regeringens uppdrag har
granskat hur EU-domstolens dom i Vaxholmsmålet påverkar den svenska
arbetsmarknaden.
Hans förslag sågas av nästan alla.
LO varnar för lönedumping. Socialdemokraterna för oseriös konkurrens. Och
Svenskt Näringsliv hävdar att förslagen strider mot EU-lag.
Det började för fyra år sen. Det lettiska företaget Laval skulle bygga en
skola i Vaxholm. Utanför grindarna stod uppretade ombud från Byggnads och
skanderade: ”Go home!”
Fackförbundet satte Laval i blockad för att tvinga företaget att teckna
kollektivavtal som skulle ge de lettiska arbetarna samma lön som
genomsnittliga byggjobbare i Stockholmsregionen.
Laval vägrade, bygget lades ner och saken hamnade i EU-domstolen – som för ett
år sedan meddelade: Byggnads tog i för mycket med sin blockad.
Nu måste svensk lag anpassas.
Formellt gäller domen bara några tusen arbetare per år från andra EU-länder
som utför tjänster i Sverige.
Men enligt LO står mycket mer på spel: den svenska modellen, där
arbetsmarknaden regleras i kollektivavtal som facket kan ta till
stridsåtgärder för att tvinga fram.
Mot det står EU:s princip om fri rörlighet – företag som säljer tjänster ska
få konkurrera fritt inom hela unionen.
Claes Stråth föreslår en kompromiss: fackförbunden får ta till stridsåtgärder
för att tvinga ett utländskt företag att betala ut minimilön och leva upp
till minimivillkor som gäller i branschen.
Däremot inte – som Byggnads i Vaxholm – kräva löner som är betydligt högre än
minimilönen.
Förslaget innebär att strejkrätten begränsas. Men inte bara det, hävdar LO.
Skälet till att arbetsgivarna jublade över EU-domen förra året är att de
hoppas att konkurrensen från arbetare från Polen och Baltikum ska leda till
lägre löner även för svenska arbetare.
”Vi riskerar lönedumpning och att människor får arbeta i Sverige med
undermåliga förhållanden”, sade Byggnads ordförande Hans Tilly.
Arbetsgivarna är missnöjda av motsatt skäl: Stråths förslag ger facket rätt
att ta till mer stridsåtgärder än EU-rätten stadgar. Dessutom, påpekar
Svenskt Näringslivs jurist Lars Gellner, blir det hopplöst för ett utländskt
företag att förutse vilka lönekostnader det får när det lägger anbud på
exempelvis ett bygge i Sverige.
Förslaget ska nu ut på remiss. Det lär bli en het fråga i EU-valet i juni.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger att regeringens mål är att
rädda den svenska modellen. Nu anklagas han av LO för att vara på väg att
skjuta den i sank.