– I rättsväsendet är faxen ett viktigt arbetsredskap. Det är inte bra, säger
Ask till Sydsvenskan.
Enligt regeringens riktlinjer ska unga lagöverträdare alltid få förtur i
rättskedjan. Det får högst gå sex veckor från det att en straffmyndig
tonåring (15–19 år) blivit misstänkt tills han/hon åtalas. Därefter ska
huvudförhandlingen hållas inom högst fjorton dagar.
Riksrevisionen har i en färsk granskning sett att det i ett normalt ungdomsmål
går nästan ett halvår från anmälan till rättegång.
Det dröjer i genomsnitt 26 dagar innan åtalade tonåringar ställs inför rätta.
Det kan gå månader från det att en dom vunnit laga kraft tills straffet ska
avtjänas.
Enligt Beatrice Ask är dröjsmålen skadliga både för rättsväsendet och för de
unga lagöverträdarna:
– Det är orimligt och kontraproduktivt för en 16-åring att avtjäna sitt straff
ett år efter det att han fått ett domstolsbeslut. Då kan ju den brottsdömde
ha kommit in på rätt bana. Han har kanske skaffat sig flickvän eller
påbörjat en universitetsutbildning. Jag vill gärna se någon form av
snabbspår för dessa ungdomar.
Enligt Ask arbetar Justitiedepartementet nu intensivt med att skynda på
lagföringen. Men en snabbare process kan kräva ökade resurser. Det har
blivit mer tungrott för landets åklagare att utreda ungdomsbrott eftersom
det är fler inblandade i de brottsliga gärningarna.
Likväl anser Beatrice Ask att det finns mycket att göra med dagens resurser.
Åklagarväsendet fick i fjol extrapengar för ungdomsmål. Och flera försök är
på gång för att öka samarbetet mellan polis och åklagare.
Beatrice Ask tror att föråldrade arbetsmetoder ligger bakom delar av
dröjsmålen:
– Inom rättsväsendet är faxen fortfarande ett viktigt kommunikationsmedel. De
rättsliga myndigheterna måste skapa snabbare överföringar. Om polis och
åklagare skickar personuppgifter med fax måste ju alla uppgifter skrivas in
för hand ännu en gång. Sådant tar tid.
Beatrice Ask tror att det tar tid att få ner handläggningstiderna. I väntan på
att polis, åklagare, socialtjänst, domstolar och kriminalvård tar bort
flaskhalsarna i de rättsliga processerna vill hon att fler polismyndigheter
tar efter polisen i Skärholmen:
– Skärholmenpolisen har som rutin att inom 24 timmar kalla en ung gärningsman
till samtal med sina föräldrar. Det har visat sig att 95 procent av dem som
kallas kommer. Det ger en föredömligt snabb reaktion, säger Ask.
– En ung person som bryter mot lagen måste få en snabb reaktion från
samhället, helst ska också förhandlingen och påföljden komma snabbt. Det
blir konstigt om samhällets svar på ett dåligt beteende kommer ett–två år i
efterhand.