Genombrott ger hopp om ny cancermedicin

Sverige.
Forskare kan nu identifiera de stamceller som leder till cancerformen kronisk myelogisk leukemi. Med hjälp av antikroppar kan de sedan dödas av kroppens eget immunförsvar. På så sätt kan patienterna slippa påfrestande cellgiftsbehandlingar.

LUND. Upptäckten kan leda till ny och bättre behandling med ökad överlevnad för patienter som drabbas av olika former av blodcancer.

Det är professor Thoas Fioretos och postdocforskaren Marcus Järås vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Lund som hittat en speciell markör, en receptor, på de sjuka leukemistamcellerna i benmärgen, en markör som inte finns på de friska blodbildande cellernas yta.

– Att den här specifika markören, eller handtaget, finns har ingen visat förut när det gäller blodcancerformen KLM, säger Thoas Fioretos som tillsammans med Marcus Järås publicerar sin forskning i den ansedda amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Genom att ”bygga” specifika antikroppar som bara passar i de sjuka blodbildande cellernas handtag kan man peka ut dem, något som leder till att immunförsvarets mördarceller hittar och dödar cancerstamcellerna.

Den process som Lundaforskarna beskriver fungerar i provrör. Nu går man vidare med olika experimentella modeller och djurförsök innan det kan bli dags för kliniska prövningar på människa.

– Även om våra resultat är ett stort genombrott för leukemiforskningen och öppnar nya spännande forskningsområden kommer det att ta tid innan nya mediciner finns framme, säger Thoas Fioretos.

Hittills har arsenalen av leukemimediciner främst bestått av cellgifter. Pro­gnosen har i små steg blivit allt bättre. Under senare år har en mer målinriktad behandling gjort framsteg.

Det handlar om antikroppar som fås att fastna på sjuka celler, eller behandling med små molekyler som riktar sig direkt mot den genetiska skadan. Även den för de flesta tuffa behandlingen med benmärgstransplantationer har gått framåt.

– Men hittills har just leukemistamcellerna, själva grundorsaken till blodcancern, varit resistenta mot behandling. Det är dem man vill åt och det har vi lyckats med, säger Marcus Järås som inom kort flyttar sin forskning till amerikanska Harvarduniversitetet.

För att ta tillvara forskarnas kunskap bildades bolaget Cantargia (en lek med orden cancer och target) som nu ingår som ett av sex portföljbolag i LU Bio, Lund University Bio­science. Det är ett bolag som ska hjälpa till att lyfta lovande idéer till kommersiella produkter – ett snabbspår för att hjälpa patienterna som det står på LU Bios hemsida.

– Just nu är antikroppsforskningen het, säger LU Bios Eskil Söderlind, vd och investeringsansvarig i Cantargia, och hoppas att den framtida forskningen ska utveckla bolaget och öka intresset från de stora läkemedelsbolagen.

– Kontakter har redan tagits, säger han.

Samtidigt fortsätter LU Bio jakten på nya projekt. Man har plats för ytterligare fyra bolag i organisationen.

– Vi har kartlagt hela medicinska fakulteten vid Lunds universitet och samtal med över hundra forskare, säger Thomas Andersson, vd i LU Bio. Vi tittar vidare på tjugotalet projekt.

Han understryker att LU Bio inte bara är en skånsk angelägenhet. Sedan tidigare samarbetar man bland annat med Sahlgrenska Science Park i Göteborg och har ett avtal med Biomedi­sinsk Innovasjon i Oslo.

Många leukemiformer

Nyare forskning visar att kronisk myeloisk leukemi, KML, bara är en av kanske hundra­talet olika leukemiformer med bakomliggande genetiska skador.

Totalt insjuknar cirka 1 000 patienter om året i Sverige i olika former av leukemi.

Bland barn är leukemi den vanligaste cancerformen.

I år är det femtio år sedan man för första gången kunde visa ett samband mellan genetiska skador och cancer. Upptäckten gjordes hos patienter med just KML.

LU Bios bolag

Cantargia. Utvecklar en ny terapi för behandling av leukemi.

Dermagen. Testar kroppsegna antibakteriella peptider som bland annat dödar stafylokocker på huden.

Cytoguide. Fokuserar på utvecklingen av tvåkomponentläkedel som maximerar kända behandlingar av ledgångsreumatism.

Pronoxis. Arbetar med en ny behandling av ledgångsreumatism. Läkemedlet tas som ett piller.

Auril. Utvecklar en substans som kan sänka kroppstemperaturen och öka överlevnaden hos hjärtstoppspatienter och förbättra prognosen för strokepatienter.

Ximmune. Letar kroppsegna peptider som kan bli mediciner mot kroniska inflammatoriska sjukdomar som KOL samt preparat som kan ges tillsammans med antibiotika vid blodförgiftning.

Författare: Stig Larsén
Publicerad 31 augusti 2010 09.58
Uppdaterad 31 augusti 2010 09.58

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu