Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Göran Lambertz – JK med rätt att provocera

Göran Lambertz – JK med rätt att provocera

Sverige. Justitiekansler Göran Lambertz anklagelse att domstolar dömer oskyldiga har fått svenska folket att skriva brev som aldrig förr. I fjor fick JK in tre gånger fler klagomål mot myndigheter och domstolar än tidigare.

– Folk känner att det finns någon som lyssnar på dem nu, säger Lambertz.

Strax före jul kulminerade en lång rättspolitisk träta. Flera av landets högsta domare och jurister krävde justitiekanslern Göran Lambertz avgång.

Striden började redan 2004. Då gick JK första gången ut offentligt och talade om att han var övertygad om att det sitter oskyldigt dömda i svenska fängelser.

I januari 2006 anklagade Lambertz poliser för att vittna falskt för att skydda sig själva och sina kolleger.

I maj presenterade JK rapporten ”Oskyldigt dömda”, där professorn Hans-Gunnar Axberger gått igenom elva fall där personer som dömts för grova brott i efterhand friats – ofta efter lång tid i fängelse.

Och så i december överlämnade Lambertz sina förslag till justitieminister Beatrice Ask (m): Riksåklagaren (RÅ), som motarbetat dömda som vill få resning, ska inte ha avgörande inflytande över fallen – de ska istället avgöras av en nyinrättad nämnd.

Samtliga utspel har fått stort genomslag i medierna. Och nu strömmar breven från enskilda svenskar som anser sig misshandlade av domstolar och myndigheter in till JK:s kontor.

– Ökningen gäller i stor utsträckning rättsväsendet. Många skriver och påstår att de är oskyldigt dömda. Många klagar över polisens agerande mot dem, säger Göran Lambertz.

Justitiekanslern är regeringens man (medan JO är riksdagens ombudsman). Ämbetet inrättades redan 1713. Uppgifterna är många: Kanslern är statens ombud i skadeståndsmål. Han är åklagare i mål om tryckfrihet. Han har också viss tillsyn över advokater.

Men JK:s första uppgift är att utöva tillsyn över myndigheter och domstolar. Se till att de följer lagar och regler. Det är i den egenskapen ämbetet tar emot anmälningar från enskilda medborgare.

Under 2000-talets första fyra år kom det in drygt femhundra ärenden per år. 2005 steg siffran till åttahundra. Och 2006, året då den upphetsade JK-debatten brakade loss på allvar, strömmade hela 1 446 anmälningar i tillsynsärenden in.

Göran Lambertz själv är övertygad om att det beror på ståhejet kring hans utspel.

Och han ångrar inte ett dugg att han drog igång debatten om att ”det sitter oskyldigt dömda i svenska fängelser”. Bland de fall som JK granskade fanns livstidsdömda Yasser Askar och Joy Raman, som både fick resning och friades efter flera år i fängelse först sedan journalister granskat deras fall.

– Det vore fegt att hålla inne med en övertygelse om att det finns systemfel, säger Lambertz.

Men motståndarna anklagar honom för att vara svepande i sin kritik. I december krävde straffrättsprofessorerna Madeleine Leijonhufvud och Christian Diesen och förra ledamoten av Högsta domstolen Inger Nyström hans avgång. Förre justitieministern Thomas Bodström instämde i kritiken.

Göran Lambertz har sina funderingar över varför reaktionen blivit så våldsam. Det finns många ömma tår högt upp i det svenska rättsväsendet.

– Vi har gjort något som domare och andra jurister är ovana vid. Vi har granskat domstolar och åklagarmyndigheter rätt hårdhänt. De är vana vid att flyta fram genom tillvaron.

En viktig del i Lambertz kritik gäller sexualbrottsmål. Där har rättsväsendets iver att fälla påstådda våldtäktsmän lett till att man inte granskar målsäganden utsagor tillräckligt. Åtalade fälls, trots att det inte är ”ställt utom allt rimligt tvivel” att de är skyldiga. Bo Larsson från Höganäs fick resning och friades från sexuella övergrepp mot sin dotter först efter flera år i fängelse, också det sedan en journalist granskat fallet.

Göran Lambertz tror att en del av dem som gått till storms mot honom har ”egna aktier” i debatten och ”skyddar sina revir”.

– Någon är starkt engagerad mot sexualbrott mot barn. De tycker att arbetet försvåras av att jag nu påpekar att det blir fel i domstolarna ibland. Den sortens aktier finns det här och där, säger han, utan att vilja peka på något namn.

Att Thomas Bodström stämt in kritiken tror Lambertz beror på att han som minister ”tyckte det var jobbigt att ha en bråkig JK som ständigt kritiserade rättsväsendet”.

– De saker jag sagt kunde ju falla tillbaka på honom själv. Irritationen hänger kanske kvar.

Den allt mer infekterade debatten hotar nu att spränga brevlådorna på JK-ämbetet. Men enligt Göran Lambertz kan de allra flesta som skriver till honom inte räkna med någon hjälp.

På JK-ämbetet arbetar bara 22 personer.

– Tyvärr blir det inte så mycket med tillsynsdelen. De allra flesta ärenden gör vi inget åt. Mycket av det som kommer in har vi helt enkelt inte resurser att utreda.

Dessutom finns det juridiska hinder.

Justitiekanslern får inte sätta sig över domstolarnas dömande i enskilda fall. Alla de hundratals brottslingar som påstår sig oskyldigt dömda hänvisas alltså till att söka resning. JK:s roll är mer övergripande, att i sin granskning upptäcka systemfel. Som Lambertz anser sig ha gjort i rapporten ”Oskyldigt dömda”.

På ett liknade sätt är det med anmälningar om polisbrutalitet. Har ett brott begåtts ska det enskilda fallet utredas av åklagare, inte av justitiekanslern.

Så när kan JK då ingripa i enskilda fall?

När folk blivit felaktigt behandlade. När myndigheter som Försäkringskassan eller Skatteverket inte gjort vad de ska. När folk inte får ut offentliga handlingar. När domstolar skrivit en obegriplig motivering eller glömt att låta en part i ett mål yttra sig.

Häromdagen riktade Lambertz kritik mot polisen i ett enskilt fall:

– Det var en fotbollssupporter som gripits efter ett bråk. När polisen släppte honom fick han åka hem i kriminalvårdens kläder och plasttofflor. Polisens agerande var inte brottsligt, men felaktigt. Där framförde vi kritik.

Men trots att Göran Lambertz inte kan göra något åt många av de brev som strömmar in anser han dem absolut inte bortkastade. För JK blir de ”en erfarenhetsbank”.

Motståndarna hävdar att han tar rättshaveristers ord för gott. Lambertz håller naturligtvis inte med.

– Jag läser nästan allt som kommer in. Jag försöker skaffa mig en bild av vad människor skriver. Och ibland får jag intrycket att det här verkar inte vara ljug. Det kan inte vara taget ur tomma intet.

Det är de fallen som Göran Lambertz använder som bränsle i sina utspel om systematiska brister inom den svenska rättsapparaten.

Tills vidare står regeringen bakom honom. Justitieminister Beatrice Ask har sagt att hennes förtroende är orubbat. Formellt har det ingen betydelse; en justitiekansler kan nämligen inte få sparken.

Annons:
Annons:
Detta gör justitiekanslern

Tillsyn. Kontrollerar att myndigheter och domstolar följer lagar. Tar emot anmälningar från enskilda. Men får inte överpröva domar i enskilda fall. Ska främst slå ner på systemfel.

Ombud för staten. Företräder staten i rättegångar, främst skadeståndsmål.

Åklagare. I mål om tryck- och yttrandefrihet är JK åklagare.

Tillsyn över advokater.

Övrigt. Gör utredningar åt regeringen. Kan överklaga länsstyrelsers beslut om kameraövervakning.

Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu