Hälften av all mat blir sopor

Ny forskning i USA - slit-och-släng-landet framför andra - visar att färsk mat för ofattbara 280 miljarder kronor kastas eller förstörs varje år.
En normalfamilj beräknas slänga mat för cirka 4 000 kronor i soppåsen varje år.

Att en stor del av matbordets överflöd i de rika länderna hamnar i avfallskärlen har de som studerar sopornas sammansättning vetat länge. I USA har forskare vid flera universitet mätt bland annat hushållssopornas sammansättning sedan 1970-talet.
Det nya som antropologen Timothy W Jones ägnat de senaste tio årens forskargärning åt är att kvantifiera hur stor andel av de skördade råvarorna som hamnar i soppåsarna.

Rester av kött, frukt, grönsaker samt gryn och mjölprodukter till ett värde av 4 000 kronor hamnar varje år i den amerikanska genomsnittsfamiljens soptunna. Arkiv: Torbjörn Carlson 2003

Jones forskning, som bland annat stöttats av amerikanska jordbruksdepartementet, börjar på bondgårdar och fruktträdgårdar och går via butiker och varuhuskedjor in i våra kök och matrum för att till slut skärskåda allt som går till soptippen.
Han har inte bara studerat råvarorna och matens vägar utan också de etnologiska och sociologiska mekanismer som styr vår relation till födan.
Och forskningsresultaten är som sagt dystra.

De visar att mellan 40 och 50 procent av råvarorna som skördas aldrig blir uppätna.

Skulle minska miljötrycket
I studien konstaterar Jones att det inte bara handlar om enorma mängder mat som förstörs, mat som i stället skulle kunna föda svältande människor.
Det handlar också om enorma penningsummor. En grov uppskattning visar att amerikanska konsumenter och livsmedelsföretag kunde spara minst 40 miljarder dollar varje år om maten hamnade där den borde, det vill säga i magarna i stället för på soptipparna.

Ett räkneexempel ger dessutom vid handen att om volymen av bortkastad mat halverades skulle trycket på miljön minska med 25 procent.
Det handlar då om ett minskat behov av sopdeponering, minskad jordförstöring och minskad användning av konstgödsel samt växt- och insektsgifter.

Sedan Timothy W Jones borrat sig in i ett fyrapersonershushåll vardag redovisar han följande siffror: Familjen kastar i genomsnitt bort 14 procent av inköpta råvaror.
15 procent av den volymen visade sig vara fräscha produkter på rätt sida om bäst-före-datumet, ofta i förpackningar som inte ens öppnats.

Han uppskattar att en amerikansk genomsnittsfamilj varje år slänger kött, frukt, grönsaker samt gryn och mjölprodukter till ett värde av 4 000 kronor.

Skördeskador annan orsak
En del av "matförstöringen" råder inte människan över. Det handlar till exempel om skördeskador i form av väder och olika typer av sjukdomsangrepp.
Han anger att det amerikanska äppelodlarna blir av med 12 procent av skörden på vägen från träden till butiksdiskarna.

Jones konstaterar att ett ibland kasinoliknande sätt att fastställa inköpspriserna kan leda till att hela skördar av olika grödor blir stående kvar på åkrarna för att sedan plöjas ner.

Planera och frys in
Och vad kan då ett medvetet hushåll i ett överflödsland göra för att minska svinnet på en planet där svälten är vardagsmat för andra?
Så här tycker Timothy W Jones, föga överraskande, att det kan gå till:

* Planera inköpen genom att göra menyer och inköpslistor.
* Använd råvarorna i kylskåpet innan de blir för gamla.
* Frys in det som blir över och ät resterna vid ett senare tillfälle.