STOCKHOLM. Straffen för allvarliga våldsbrott ska skärpas. Straffskalorna för
grov misshandel och för grov utpressning ska ändras. Återfall i brott ska
leda till strängare straff på ett mer konsekvent sätt.
Så ser några av de viktigaste förslagen ut i straffnivåutredningen, som nu
överlämnats till justitieminister Beatrice Ask.
Justitieminister Beatrice Ask är nöjd med vad utredaren, riksåklagare Anders
Perklev, och hans experter skriver och ser utredningens förslag som ett sätt
för regeringspartierna att uppfylla ett vallöfte.
– Jag tycker att förslagen ligger väl i linje med alliansregeringens
ambitioner och de direktiv vi gav utredaren, säger Ask.
Hon tror att det är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet att
förslagen blir verklighet.
– Det är viktigt att de påföljder som domstolar bestämmer står i proportion
till hur allvarligt man ser på brott och där konstaterar utredaren att man
underskattar i någon mening våldsbrotten och de allvarliga effekter de får
för människor och för samhället, säger Beatrice Ask.
Utredare Anders Perklev föreslår också att åklagaren vid rättegång alltid ska
lämna ett fullständigt förslag till påföljd för brottet.
”Det finns enligt utredningen flera skäl för att bedöma allvarliga våldsbrott
strängare än för närvarande. Ett sådant skäl är att acceptansen för våld
successivt har minskat i samhället”, skriver utredningen i sitt
pressmeddelande.
Utredningens förslag har inte tillkommit därför att antalet våldsbrott skulle
ha ökat eller för att skärpta straff skulle avhålla personer från att begå
brott.
– Vi har svårt att dra slutsatsen att en ökning har skett. Vi kan inte hitta
belägg för det, säger Anders Perklev.
Utredarna har också ställt sig frågan om ökade straff kan förväntas leda till
mindre brottslighet.
– Vi har inte hittat något stöd för det i den forskningslitteratur som finns.
Och det är nog en allmän uppfattning inom kriminologin att själva
straffnivån har en underordnad betydelse, konstaterar Perklev.
Så regeringens direktiv till utredaren att föreslå förändringar som skärper
straffen är ett sätt att tillmötesgå någon form av allmän opinion som kräver
att våldsbrottslingar straffas hårdare.
– Vi menar att straffet ska stå i proportion till brottets allvar. Och med den
förskjutning av värderingar och med de effekter vi konstaterat av
våldsbrottsligheten så menar vi att det är befogat att värdera upp
våldsbrotten, säger Anders Perklev.
När Sverige nu är på väg att skärpa straffen för våldsbrott är det ingen
anpassning till andra europeiska länder.
– Vi har tittat på straffnivån i framför allt övriga nordiska länder, men
också i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, och kan konstatera att
Sverige, om man tittar sammantaget och även beaktar reglerna för villkorlig
frigivning, har en straffnivå som inte är lägre än i andra länder, säger
Anders Perklev.
En av utredningens experter, professorn i juridik i Uppsala Petter Asp,
skriver i ett särskilt tillägg att han i allt väsentligt ställer sig bakom
utredningen. Men han beklagar att regeringens direktiv inte också gett
utrymme för andra lösningar. Asp skriver att han helst hade sett en större
översyn ”som inte enbart bygger på repressionsökning”.
Han skriver att utredningens förslag om skärpta straff möjligen skulle kunna
ligga i linje med den allmänna opinionen, men att vetenskapliga
undersökningar också visar att folk har en ”betydligt mer nyanserad syn på
straff än vad man iförstone kan tro”.
Enligt Petter Asp minskar människors repressiva hållning betydligt om det
handlar om att ta ställning till konkreta fall, där man har utförlig
information om gärningen, gärningsmannen och omständigheterna därikring”.